När biståndsminister Per Olsson Fridh lät sig intervjuas av Dagens industri i förra veckan var det nog med viss motvind. Ämnet han skulle ta upp var brinnande, men ändå kunde man se vissa miljöpartister oja sig i sociala medier om timingen. Budskapet var egentligen enkelt. När vi vaccinerat våra riskgrupper är det dags att lyfta blicken och börja dela med oss.

Tidigare i år berättade Sveriges vaccinsamordnare att man fram till juli nästa år räknar med att ungefär 45  miljoner doser ska ha levererats. Långt mer än vi någonsin kommer ha nytta av själva. Här börjar det också bli relevant att se att om vi avstår doser när riskgrupperna snart är vaccinerade innebär det inte att vi kommer stå utan vaccin själva. På sin höjd får vi vänta lite till innan det blir dags för oss som inte är äldre än 65, har underliggande sjukdomar eller jobbar patientnära.

Regeringen har inte gett något större sken av att ta den här frågan på allvar tidigare. I intervjun med vaccinsamordnaren pratade han om att vi kanske kan börja dela med oss när alla vuxna är vaccinerade. Sen när WTO samlades i början på mars och över 100 länder ställde sig bakom ett förslag om att slopa immaterialrätten kring vaccin fick man leta med ljus och lykta för att hitta någon kommentar alls från regeringen. Till sist backade man inte ens frågan nog för att få upp den på bordet under mötet. Och tidigare prat i de här frågorna har framstått som just prat, utan utfästelser i närtid.

Därför kom det som en överraskning när Per Olsson Fridh också visade upp för DI hur man drivit på för just det här förslaget i EU. För att man verkligen ska förstå hur stora siffror det då handlar om kan man lägga märke till att EU just nu har bekräftade beställningar på 1,8 miljarder doser, och obekräftade på nära en miljard till. I EU bor det strax under 750 miljoner invånare, inklusive barnen.

Tyvärr skulle det snart visa sig att det här inte är regeringens hållning. När Lena Hallengren i tisdags höll presskonferens slog hon fast den hållning vaccinsamordnaren tidigare beskrivit. Att vi ska vaccinera alla vuxna i ”svenska folket” först.

Men Per Olsson Fridhs linje stämmer med med vad FN, WHO och faktiskt Carl Bildt har jobbat och lobbat för länge nu. De gör det med argument som att EU:s grannländer, som Albanien och Nordmakedonien, knappt kommit igång med sina vaccinationsprogram alls än. Men också med argumentet att om vi inte gör det här, delar med oss av våra vaccin innan vår befolkning är färdigvaccinerad, så ökar risken för att vi får mutationer som är så stora att de sedermera rundar vaccinationerna helt. Argumentet är inte självklart men det är starkt, och det backas av många läkare och immunologer, och av såväl Läkare utan gränser som WHO, så det kan näppeligen förkastas.

Att det skulle vara dålig timing för utspelet indikerades kanske av Expressens rubrik ”Ministern vill ge bort doser – innan alla svenskar fått”. Och vi kan nog konstatera att oddsen för att han skulle bli idiotförklarad på Flashback och i SD-läger var låga.

Men det är inte där vare sig Miljöpartiets eller, faktiskt (även om man ibland undrar om de förstått det själva) Socialdemokraternas väljargrupper finns. Tvärtom var det intressant att se vad som hände i undertrådarna när nyhetsartiklarna spreds på sociala medier. De som var för var inte de vanliga Facebookkrigarna som vettlöst stred för sina respektive partiers linjer. Utan bredare kretsar som pratade om att man måste visa lite solidaritet, om att dela med oss och ta ansvar, och om hur det i slutändan blir bättre för oss själva av det.

Det är andra röster som låter, och de argumenterar med en ny värme. Om regeringen vill ge sina väljare lite luft och syre, lite känsla av att man faktiskt får plats, kan andas och ändå föra sig med ett solidaritetsbudskap, då är det här helt rätt sorts fråga. I helt rätt tid.