Avtalet, på engelska kallat Sino-British Joint Declaration, slöts 1984 och ligger till grund för ”ett land, två system”-principen som Kina åtog sig när Hongkong överlämnades av britterna 1997. Det gäller fram till 2047.

– De åtgärder som Kina införde i dag är ett tydligt brott mot (avtalet) Joint Declaration, dundrar den brittiske utrikesministern Dominic Raab, enligt nyhetsbyrån Reuters.

– De underminerar Hongkongs invånares frihet och utgör ett brott mot Pekings internationella åtaganden.

Färre direktvalda platser

Förändringarna, som enhälligt godkändes av ett mäktigt utskott i folkkongressen, innebär i korthet att Peking stärker sitt grepp om Hongkong och dess trotsiga demokratirörelse – som länge och högljutt har protesterat mot ”reformerna”.

I praktiken minskas antalet direktvalda platser i den lagstiftande församlingen Legco, från 35 till 20, samtidigt som det totala antalet platser utökas från 70 till 90, skriver Reuters med hänvisning till den statliga kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina.

En omfattande Pekingvänlig valkommitté ska utse Legcos ordförande och 40 av dess ledamöter. Resterande 30 platser tillsätts av särskilda grupper som representerar näringsliv och specialintressen, grupper som är kända för att vara trogna Kina, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Lojala med Kina?

Alla lokalpolitiker i Hongkong måste nu räkna med att i ännu högre grad granskas av kommittéer, för att säkerställa att de är Pekinglojala.

Vidare får de demokratiskt valda ledamöter som i nuläget sitter i Hongkongs lokala distriktsfullmäktige inte längre ta plats i valkommittén.

Stadens distriktsfullmäktige, som enbart hanterar lokala frågor som sophämtning och kollektivtrafik, ses i dag som de enda ”riktigt” demokratiska församlingarna. Nära 90 procent av de totalt 452 platserna hålls av ledamöter trogna Hongkongs demokratirörelse.

Vill ha "patrioter"

Kinesiska myndigheter uppger att förändringen syftar till att bli av med ”kryphål och brister” som påstås ha hotat den nationella säkerheten under de senaste årens regimkritiska protester i staden. Man säger sig också vilja säkerställa att Hongkong styrs av ”patrioter”.

Enligt Hongkongtidningen South China Morning Post röstades förslaget igenom med siffrorna 167–0. Efter omröstningen brast församlingen ut i en stor applåd, enligt Hongkongs enda representant Tam Yiu-Chung.

Honkongs Pekingvänlige högste ledare Carrie Lam välkomnar också ”reformen”. Hon säger att nästa val, under det nya systemet, ska hållas i december.

– Den utbredda politiseringen i samhället och den interna klyfta som har slitit Hongkong itu kan nu effektivt överbyggas, säger Lam enligt AFP.

Minigrundlag skrivs om

Kritiker har beskrivit förändringarna som en av de sista spikarna i kistan för den tidigare brittiskkontrollerade regionens demokratirörelse.

Enligt tidigare uppgifter i tidningen Global Times, som är trogen det kinesiska Kommunistpartiet, kommer folkkongressens ständiga utskott nu att skriva om delar av det som är känt som Hongkongs minigrundlag (Basic Law).

Grundlagen skrevs i samband med att Hongkong lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 och skulle säkerställa att formeln ”ett land, två system” behölls. I och med Kinas förändringar i Hongkong menar många att det inte längre finns två system.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen ”ett land, två system” som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen är tänkt att gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.

Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande. När detta valsystem lades fram av Kinas regering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

2019 och 2020 hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina. Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis.

I fjol trädde en omtvistad kinesisk säkerhetslag i kraft som rör Hongkong. Lagen, som är tänkt att skydda rikets säkerhet, listar fyra kategorier av brott som kan ge mycket stränga straff: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.

Lagen har fördömts av en lång rad länder, av EU och av experter, som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system”.