Tidigare i veckan överlämnades betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS till socialminister Lena Hallengren. På regeringens webbplats förklaras syftet med utredningen att ”den enskilde inte ska drabbas av merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning”. Nu går förslaget ut på remiss.

Mikael Klein är intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, en paraplyorganisation för 46 funktionsrättsförbund.

– Betänkandet innehåller flera bra förslag men det finns fortfarande stora utmaningar kvar för dem som bor i särskilt boende. I praktiken blir många försörjda av föräldrar, så länge de är i livet, syskon och andra anhöriga. Detta är en grupp som inte har möjlighet att välja sin bostad, inte kan påverka hyran och där många människor kommer i kläm, säger han.

”Springer kostnaden iväg”

Gruppbostad och servicebostad är två former av bostäder med särskild service för vuxna.

– Personer som bor i gruppboenden kan inte bo själva och har behov av stöd och service i vardagen. Ett problem är att gemensamhetsutrymmen tas med i beräkningen av hyran och då springer kostnaden iväg. Hyreslagen är inte konstruerad för den här typen av boende, säger Mikael Klein.

Enligt hyreslagen kan den som hyr ut bostäder sätta en högre hyra för en lägenhet med till exempel tillgång till personal eller lokaler för gemensamma aktiviteter. Det kallas för bruksvärdesprincipen.

– De allra flesta som har dessa boenden har inte jobb som ger egen inkomst utan ersättning från Försäkringskassan. Den ligger på runt 9 000 kronor före skatt och ibland är enbart deras hyreskostnad högre än den ersättning de får.

Enligt utredningen har 65 procent av personer under 65 år en hyra inom gränsen för bostadstillägget (5 600 kronor) medan 35 procent har en högre hyra.

– Många kommuner har försökt att lösa problemen, men inte alla. Det som nu föreslås är ett nytt statligt bidrag som Försäkringskassan ska öronmärka till dem som bor i särskilt boende. Det kommer att hjälpa ekonomin för många och framför allt göra stödet likvärdigt över landet. Det är det positiva, säger han.

Merkostnad högst i Sverige

Förslaget innebär en ersättning till den som bor i en bostad med särskild service enligt LSS på 30 procent av prisbasbeloppet per år, det vill säga
14 280 kronor 2021, under förutsättning att inte andra merkostnader finns.

– Men för att komma in på vad utredningen inte tittat på är att personer lever i en livslång fattigdom som får stora konsekvenser för möjligheten till ett gott liv. Man har inte råd till mycket som andra kan unna sig, fritidssysslor eller bio. Personer med funktionsnedsättning har även merkostnader, till exempel mer mediciner, hjälpmedel och högre tandvårdskostnader, säger Mikael Klein.

I Sverige finns en så kallad merkostnadsersättning för personer med en funktionsnedsättning ”som kan antas bestå i minst ett år” men det krävs merkostnader på minst 11 900 kronor per år, enligt Försäkringskassan.

– Sverige sticker ut gentemot övriga Europa med att merkostnaden för att ha en funktionsnedsättning är högst i Sverige jämfört med andra länder enligt statistik från Eurostat.

Enligt honom beror det på att Sverige har olika högkostnadsskydd för läkarvård, tandläkarvård med mera i separata system.

– Andra länder har system som är kopplade till varandra men i Sverige är det parallella stuprör, säger han.