Fram till det att Nature i förra veckan publicerade en stor studie om bottentrålande fartygs klimatpåverkan hade miljöproblemet i stort sett gått under radarn: att fartygen orsakar stora utsläpp när deras redskap rör upp organiskt kol från havsbotten.

Läs mer: Bottentrålande fartyg uppskattas släppa ut mer kol än flyget, 19 mars 2021

Thomas Dahlgren som är marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet och Norwegian Research centre, Norce, Bergen, säger att studien beskriver något helt nytt.

– Det är en väldigt omfattande och fin studie som det pratas mycket om nu, säger han.

Själv intresserade han sig för fenomenet för ett par år sedan och har tillsammans med en grupp andra forskare lämnat in en ansökan om att studera trålarnas klimatpåverkan ur ett svenskt perspektiv. För studien i Nature baseras på ett begränsat underlag kring var det finns inlagrat kol i bottensedimentet, som de sedan byggt sin uppskattning på.

– Vi behöver inventera de svenska bottnarna för att ta reda på var områdesskydd med trålförbud skulle kunna göra mest nytta, säger Thomas Dahlgren.

Kustnära områden viktigast

Kolet som lagras i bottnarna är från början bundet i havslevande organismer, alltifrån plankton till valar. När de dör börjar de falla mot botten. Där havet är flera tusen meter djupt hinner lejonparten bli föda till andra djur i ekosystemet, innan det når bottensedimentet. Desto mer hinner nå bottnarna på kontinentalsockeln, där djupet inte blir större än 500 meter. Därför uppskattar forskarna att så mycket som hälften av allt lagrat kol ligger på kustnära havsbottnar, trots att de bara utgör en bråkdel av den totala havsbotten.

– Det är där bottentrålning pågår och det är där som vi kan påverka genom att inrätta skyddade områden, säger Thomas Dahlgren.

I den forskningsansökan han och kollegorna skickat in, vill de också räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som trålarnas enskilda fångster generarar. I dag räknas endast dieseloljan in i de klimatdeklarationer som blir allt vanligare på fiskförpackningarna, säger han.

– Vi hade velat se hur stor den här effekten är.

Unik forskning i Göteborg

Men fortfarande är det flera komplexa samband som behöver redas ut. Så som hur mycket av det kol som blandas upp i havet som också bidrar till ökad koncentration av koldioxid i atmosfären. En typ av beräkningar Thomas Dahlgren säger att Göteborgs universitet är världsledande på.

– Vi använder oss av autonoma plattformar som kan vara ute i upp till ett år och samla in data kring koldioxidutbytet (mellan hav och atmosfär). Men vi har främst haft dem ute runt Antarktis. Men det studien i Nature visar är att det finns ett behov att använda den även i kustnära hav.

En kontinentalsockel är en del av havsbottnen som tillhör en kontinentalplatta. Den ligger i allmänhet på 0 till 500 meters djup.