I veckan är det fem år sedan Eu:s migrationsöverenskommelse med Turkiet trädde i kraft. Redan från början blev den hårt kritiserad av människorättsorganisationer, och kritiken har inte upphört. Ett öppet brev från några av dem uppmanar nu EU till en humanare politik.
Avtalet som nu fyllt fem år skulle minska antalet flyktingar som tog sig till Europa och ge Grekland möjlighet att skicka tillbaka asylsökande som inte hade rätt att få uppehållstillstånd. Men även om antalet ankommande till Europa minskade kraftigt så blev förhållandena i Europa inte som tänkt. Få har skickats tillbaka, och få har också kommit vidare. Istället fick vi se överfyllda flyktingläger på de grekiska öarna, bedrövliga levnadsförhållanden och olagliga pushbacks tillbaka till Turkiet.
Även relationen mellan EU och Turkiet har varit frostiga, men trots att avtalet var nära att haverera förra året så förhandlar parterna just nu om en förnyelse, något som Syre nyligen rapporterat om.
Med anledning av femårsdagen av migrationsavtalet och att situationen fortfarande är kritisk så har åtta människorättsorganisationer skrivit ett öppet brev till EU-kommissionen, EU-parlamentet och representanter för medlemsländerna.
I brevet skriver organisationerna bland annat om hur de i sina undersökningar kunnat se att nästan hälften av alla som bor i de grekiska flyktinglägren visar tecken på posttraumatisk stress, PTSD. 35 procent av de som intervjuats uppgav att de haft självmordstankar och 18 procent hade försökt ta sina liv.
”Under de fem åren sedan tillkännagivandet av avtalet mellan EU och Turkiet har nyheter från de grekiska öarna gått från dåligt till sämre. EU:s ihållande tryck för att blockera flyktingar på väg till säkerhet har resulterat i en humanitär kris med människor som tvingas leva under avhumaniserande förhållanden, sova i ouppvärmda tält eller containrar med begränsad tillgång till rinnande vatten och el. I synnerhet kvinnor säger till oss att de inte känner sig säkra och att de utsätts för våld, trakasserier och exploatering”, säger Oxfams migrationsexpert Raphael Shilhav i ett uttalande.
Därför lyfter de åtta organisationerna (Amnesty International, Caritas Europa, Danska flyktingrådet, Grekiska flyktingrådet, Human rights watch, International rescue committee, Oxfam samt Refugee rights Europe) fram fyra principer som de menar att EU borde följa för att respektera mänskliga rättigheter för de som tagit sig till EU från Turkiet.
Som första punkt behöver mottagningscentren i Grekland ha mer av en öppen karaktär och inte vara gjorda som förvar som begränsar migranternas rörelsefrihet. ”Efter en kort process för identifiering och medicinska kontroller bör alla asylsökande överföras till lämpligt boende”, skriver organisationerna i brevet.
Asylsökande har också rätt till drägliga levnadsvillkor och till rättslig hjälp, något som riskerar att undermineras genom planerna på att snabba upp asylprocesserna. Drägliga levnadsförhållanden är en fråga som är icke-förhandlingsbar, skriver organisationerna, och poängterar att nya föreslagna ”screening-faser” bara är ”legal fiktion”:
”Europeiska kommissionen har ansvaret för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen, bland annat genom att klargöra att alla som uttrycker önskan att söka internationellt skydd när de är fysiskt närvarande på EU-medlemsstaternas territorium, faktiskt har kommit in i EU:s territorium och skyddas av EU- och nationell lag, utan undantag.”
Dessutom vill organisationerna se en oberoende granskning av mottagningscentren. Frivilligorganisationer, EU-parlamentariker och nationella politiker måste ha obegränsad tillgång till lägren för att fritt kunna rapportera om förhållandena, skriver de. Dessutom behöver det skapas en övervaknings- och utvärderingsmekanism där såväl FN, EU och grekiska myndigheter deltar.
”Vi begär att en sådan mekanism införs före september 2021, då de multifunktionella Mottagnings- och identifieringscentren ska vara i drift och att rapporteringen om dem offentliggörs, skriver organisationerna.
