Världens vanligaste humla – den mörka jordhumlan – brer ut sig i rasande takt. På 1800-talet utgjorde arten runt 20 procent av alla jordhumlor i Skåne. Nu är siffran uppe i 80 procent. Orsaken? ”Det är klimatet”, säger Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet.
I Sverige finns runt 40 humlearter, varav den mörka jordhumlan utgör en klar majoritet. Faktum är att den också ökat stadigt i Skåne de senaste 150 åren. År 1871 motsvarade arten nämligen 21 procent av jordhumlorna, och år 2015 hade andelen ökat till hela 79 procent i Skåne, enligt en studie från Lunds universitet.
"Helt temperaturstyrd"
Ökningen har klargjorts genom att amatörer och forskare har samlat in humlor under lång tid, och nu har forskarna låtit undersöka de gamla samlingarna som är hela 150 år tillbaka i tiden.
– När vi tittade på hur andelen mörk jordhumla förändrats under 150 ån var det lika överallt, säger Lina Herbertsson som förklarar att arten ökat i omfattning – både i skogslandskap som i jordbrukslandskap.
Forskarna har även jämfört förekomsten av arten med temperaturkurvan genom åren.
– Vi ser att ökningen av mörk jordhumla – i jämförelse med andra jordhumlor – är helt och hållet temperaturstyrd.
Dykt upp i norr
Tuff, robust och bra på att anpassa sig – så beskriver Lina Herbertsson arten som egentligen trivs bäst i sydligt klimat. Den finns ända ner på den nordliga delen av Afrika, men numera dyker den även upp allt längre norrut.
– För 150 år fanns den i Uppsala, men antagligen inte så mycket mer norrut. Nu går den till och med att hitta i Abisko – men då kommer den sannolikt från växthus, förklarar hon och fortsätter:
– Vi har tittat på Skåne, men det vi kan säga är att den ökning vi ser i studien sannolikt är minst lika stor norrut i Sverige.
"Ha massor med blommor"
En annan upptäckt som forskarna i Lund gjort är att humlan även är aktiv tidigare på våren nuförtiden. Det rör sig om en extrem förändring om hela 41 dagar – från 1900-talets början fram till 2015.
Huruvida arten brer ut sig på andra humlors bekostnad är ännu oklart. Kanske norpar den då till sig alla boplatser som finns?
– Vi vet inte i dag. Tills man vet mer kan det vara klokt att vi ser till att det finns tillräckligt med mat och boplatser till alla, säger Lina Herbertsson som tipsar om vad alla med tillgång till trädgård eller gård kan tänka på för att hjälpa våra pollinatörer på traven.
– Vi ska låta det vara stökigt i trädgården. Behåll en hög med kvistar, och ha en hörna med högt gräs. Och massor med blommor – inhemska blommor som blommar från tidig vår ända in på hösten.
Fakta: Humlor
• Humlor är en grupp sociala bin som är utbredd över norra halvklotet med några enstaka arter i Sydamerika.
• I Sverige finns cirka 40 humlearter och i världen omkring 250 stycken.
• Djuren har förmåga till egen inre värmeproduktion, vilket gör att de kan leva även i arktiska trakter.
• De indelas i sociala humlor och snylthumlor. I Sverige finns det trettio respektive nio arter av dessa släkten.
• Humlor är kraftigt byggda och har en tät behåring som vanligen bildar svarta, vita och gula eller brunröda tvärgående fält över kroppen. Färgteckningen kan dock variera mycket, även inom samma art.
• Humlans hjärna är stor som ett sesamfrö och innehåller knappt en miljon nervceller, vilket kan jämföras med människohjärnan, som har drygt 100 miljarder nervceller.
Källor: Nationalencyklopedin, Lunds universitet och Science
