Statyer har fallit sedan George Floyds död och Black lives matter-rörelsens protester. Sydstatsmonument som förknippas med slaveri och rasism avlägsnas från stadsbilden i flera delstater i USA. I Sydafrika byts ortsnamn från apartheidtiden ut som ett sätt att ta avstånd från kolonial dominans.

Gamla symboler granskas med denna tids ögon. Under 1800-talet och tidiga 1900-talet var det ett bevis på kolonial makt att kunna visa upp en samling exotiska djur. Genom djurparken manifesterade man hur den dominerande kulturen rådde över mindre civiliserade folk. Exotiska folkgrupper visades upp sida vid sida med exotiska djur. Djurparkerna byggde på uppdelningen mellan civiliserade/ociviliserade folkslag, liksom uppdelningen människa/djur.

Under kolonialtiden etablerades djurparksblicken som bygger på dominans och att göra skillnad på grundval av ras och art. Djurparkens koloniala arv förklarar varför de djurarter som är mest framträdande på djurparker är karismatisk megafauna hemmahörande i Afrika, såsom lejon, elefanter, giraffer, noshörningar samt människoapor som schimpanser och gorillor.

Det koloniala fokuset på karismatisk megafauna är ett djurskyddsproblem i dag, med allt vad vi numera vet om dessa djurs behov. Det är stora djur som kräver mer utrymme än djurparkerna har. Dessutom är de anpassade till ett afrikanskt klimat, varför de måste de hållas inomhus stora delar av året i Norden.

Med tanke på de utmaningar vi står inför med klimatkris och massutrotning skulle utställningar om insekters och groddjurs roll för ekosystemet vara mer relevanta, samt vara mer anpassade till djurparkers begränsade utrymme och djurens behov. Men de djur som besökare förväntar sig att se är samma exotiska arter som visades upp under kolonialtiden.

Ett sätt att bemöta den växande kritiken av djurskyddsproblemen har varit för djurparkerna att göra om sig till institutioner för artbevarande och lärande. Kolmården skriver på sin sida ”Ditt besök gör skillnad! Tillsammans räddar vi hotade djurarter från utrotning”. De arter som djurparken bevarar är dock inte de mest hotade. Djurparken bevarar de djurparksarter som lockar besökare.

Djurparken talar tyst om att utrotningen av arter drivs av skövlingen av regnskog för foderodlingar till köttproduktion. Istället för att utbilda och uppmuntra till minskad köttkonsumtion får djurparken besökaren att tro att ett djurparksbesök är ett viktigt bidrag för att rädda isbjörnar. På djurparkens restauranger serveras samtidigt hamburgare, köttbullar och korv.

Sociologen David Grazian har föreslagit nya roller för djurparken. Djurparkerna bör bli fristäder som tar hand om skadade vilda djur. Inga stora däggdjur bör visas upp. Däremot kan djurparkerna folkbilda om klimatkrisen och om insekters och groddjurs viktiga roll samt visa upp modeller för lokal hållbarhet.

När vi gör upp med djurparksblicken kan vi låta fler gamla koloniala monument falla.