Trädgårdsrådgivaren Henrik Bodin sitter vid telefonen några gånger i veckan och svarar på samtal från bekymrade trädgårds­odlare. Frågorna handlar om allt möjligt trädgårdsrelaterat, hur beskär man bäst sitt äppelträd, vad är det för vita fläckar på mina buskar och vilken sorts jord gillar en slakande pelargon?

Men denna sommar hoppas Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) att deras medlemmar ska kunna bidra med kunskap tillbaka. Och inte bara till FOR utan till gagn för yrkesodlingen och forskarvärlden. Det är ett projekt på initiativ från Jordbruksverket för att hitta karantänskadegörare, det vill säga skadegörare som ännu inte hittats i Sverige.

– Det här är arter som Jordbruksverket har bedömt vara extra besvärliga att få in i Sverige och kan orsaka stora skador för yrkesodlingen, eftersom man tror att de kan överleva svenska vintrar och föröka sig, säger han.

Det rör sig om Japansk trädgårdsborre, Amerikansk plommonvivel och Äppelborrflugan. För en enskild forskare eller universitet skulle det var svårt, nästan omöjligt, att kunna hantera insamlingen. Det är här den intresserade allmänheten kommer in som en resurs.

– Forskarna får viktig information och data och medborgarforskare kan få en känsla av att kunna bidra, säger Henrik Brodin.

Vad det gäller insamling av insekter har Sveriges Entomologiska Förening (SEF) satt upp vissa etiska regler som kan vara bra att beakta. Exempelvis bör användandet av fällorsom avlivar fångsten endast användas i väl motiverade sammanhang. Levandefångande fällor måste skötas så att inga djur utom de man vill tillvarata dödas, skriver SEF.

Kategorisera galaxer

Det finns flera stora internationella satsningar på medborgarforskning, bland annat Galaxy zoo där volontärer under ett decennium har hjälpt astronomer med att klassificera galaxer. På projektet hemsida står att närmare 70 000 frivilliga har kategoriserat över 2 miljoner galaxer. Ett annat medborgarprojekt som är planerat att starta under 2021 är den stora jakten på regalskeppet Vasas kanoner. När Vasa sjönk bärgades en del kanoner men var alla dessa har tagit vägen är ett mysterium. Tanken är att privatpersoner ska ta bilder på kanoner runt om i Europa, samla in dokumentation från arkiv och gå igenom databaser. Allt för att försöka spåra och dokumentera möjliga Vasa-kanoner.

Ett annat välkänt exempel är Artportalen, där privatpersoner rapporterar in olika fynd och iaktagelser av djur-, svamp- och växtarter. Här får medborgarnas insatser en direkt inverkan på hur myndigheterna tar sina beslut, bland annat när det gäller rödlistade arter och avverkning av skog. Portalen drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet och är ett av världens största medborgarforskningsprojekt.

Att forskare tar hjälp av frivilliga är inget nytt. På 1750-talet startade Carl von Linné världens första nätverk för att rapportera lövsprickning. Hundra år senare var det vanligt att forskare samlade in data med hjälp av privatpersoner bland annat av väder, fåglar och astronomiska fenomen.

Breddar demokratin

Demokratiaspekten är en viktig del av medborgarforskningen som på engelska kallas citizen science. Dessutom skapas en dialog mellan universiteten och allmänheten, något som inte minst är viktigt i tider av alternativa fakta, falska nyheter och misstro mot vetenskapen. Det berättar Dick Kasperowski som är professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

– Det vanliga sättet för allmänheten för att kunna påverka politiken är att demonstrera eller samla in namnunderskrifter. Här kan man i stället samla in data och information för att kunna få argument och underlag till att ändra politiska beslut eller förbättra sin situation, säger Dick Kasperowski.

Han ger exemplet med Louisiana bucket brigade i USA, där medborgare mäter luftkvalitet, nedsmutsning och buller kring oljeindustrins anläggningar och använder resultaten för att påverka beslutsfattare. Många av de mest drabbade är områden har övervägande svart befolkning eller ursprungsfolk, vilka länge har ignorerats av myndigheterna och storföretagen.

Ett liknande svenskt projekt som är under uppbyggnad är Luftdata.se som vill konstruera och sprida billiga instrument för att mäta partikelhalter i luften. I dag finns det få mätstationer i Sverige och luftkvalitén kan variera stort lokalt, till och med gata för gata. Finns det vetenskapliga underlag kan det ligga till grund för att förändra stadsplanering och hur man bygger nya vägar.

– Vetenskapen går mot allt större datamängder och forskarna behöver allmänhetens hjälp för att kunna processa och göra informationen användbar. Sedan finns det en problematik med att hundratals forskningsrapporter och uppsatser bygger på medborgarforskning men där privatpersonerna aldrig har fått något erkännande eller uppmärksamhet, säger Dick Kasperowski.

Går datan att lita på?

Ett annat problem är hur forskarna ska kunna verifiera och lita den data som samlas in av privatpersoner. Andra utmaningar är hur ny teknik ska användas eller hur man värnar etiska frågor. Internet och digitaliseringen har gett medborgarforskningen enormt kraftfulla verktyg men kan också missbrukas.

– Hur fördelas roller och rättigheter mellan forskare och frivilliga? Här är det viktigt att svenska universitet och högskolor använder medborgarforskning på ett ansvarsfullt och hållbart sätt för att samverka med samhället, säger Dick Kasperowski.

Just nu deltar han i ett stort projekt där man bygger upp en portal för all medborgarforskning i Sverige. Projektet heter Arenas for cooperation through citizen science (ARCS) och är tänkt att lanseras i vår. Tanken är att det ska bli en nationell samlingspunkt där alla som är intresserade av medborgarforskning kan hitta råd och riktlinjer, starta nya och utbyta erfarenheter, berättar Dick Kasperowski.

Fakta: Medborgar­forskningsprojekt:
• EU-Citizen.Science – utvecklar en europeisk plattform för medborgarforskning.
• ForskarFredags massexperiment – inom ramen för vetenskapsfestivalen Forskarfredag anordnas sedan 2009 ett årligt projekt där allmänheten och skolklasser bjuds in.
• Hitta Vasas försvunna kanoner – ett projekt i flera delar för att finna de försvunna kanonerna från regalskeppet Vasa. 
• Svinnkollen – ett medborgarforskningsprojekt för att minska matsvinnet i svenska skolor
• ARCS – utvecklar en svensk webbportal för medborgarforskning.