När EU:s stats- och regeringschefer möttes på ett digitalt toppmöte nyligen var försvars- och säkerhetspolitiken en av punkterna. I ett uttalande slog man fast att EU ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.

EU-ledarna poängterar att de vill ha ett nära samarbete med bland andra USA och Nato. Samtidigt kan EU:s ökade ambitioner på försvarsområdet de senaste åren tolkas som ett svar på att det amerikanska intresset svalnat för Europa, även om president Joe Biden nu har en hjärtligare ton gentemot européerna än sin företrädare Donald Trump.

– I och med att USA nu riktar sitt intresse mot framför allt Kina känner EU att man behöver se om sitt eget hus, säger Ingela Mårtensson, aktiv i Kvinnor för fred.

En viktig del av EU:s försvarsamarbete är Pesco, där Sverige och ytterligare 24 av EU:s 27 medlemsländer deltar. Detta innebär bland annat möjligheter att samordna inköp av försvarsmateriel och att militära transporter över gränserna ska underlättas.

När Pesco sjösattes 2018 förband sig de deltagande länderna att också öka sin försvarsförmåga, vilket Sverige lever upp till genom de stora tillskott av resurser som regeringen gjort upp med Liberalerna och Centerpartiet om.

Den Europeiska försvarsfonden (EDF) är ett annat inslag i EU:s försvarssamarbete. Genom denna ska EU-länderna tillsammans finansiera bland annat utveckling av nya vapen.

"Vårt medlemskap är avgörande"

EU:s försvarssamarbete ökar Sveriges säkerhet, anser försvarsminister Peter Hultqvist (S) som nyligen talade på ett seminarium arrangerat av Svenska atlantkommittén, en förening som propagerar för Natomedlemskap.

– Medlemskapet i den Europeiska unionen är ett fundament för Sverige och utgör vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Vårt medlemskap är avgörande för vår ekonomi, för vår säkerhet och för vår röst i världen, sa han på seminariet.

Deltagandet i EU:s försvarssamarbete har i stort sett inte väckt någon debatt i Sverige. Men Ingela Mårtensson anser att EU:s ökade ambitioner på försvarsområdet snarare än att öka Sveriges säkerhet gör världen farligare.

– Det här är ett led i en tilltagande militarisering. Det är en förfärlig utveckling som Sverige hakar på, säger hon.

I samband med folkomröstningen om EU-medlemskapet menade företrädare för nejsidan för att Mastrichtfördraget från 1992 bäddade för en europeisk försvarsallians, vilket då avfärdades av ja-sidan.

– Men egentligen har det inte hänt så mycket konkret förrän på senare år med Pesco och försvarsfonden, säger Ingela Mårtensson.