Gittan Frejhagen startade Gretas gamlingar 2019 som ett öppet nätverk som var religiöst och politiskt obundet tillsammans med några andra miljöintresserade. Inspirationen kom från Greta Thunberg skolstrejker för klimatet, men hon insåg att det var svårt för äldre att bidra på det sätt som ungdomarna gjorde. I stället kom de på att mötas utanför den lokala mataffären varje fredag klockan tolv.

– Folk har blivit glada när de har sett vår skylt och alla gamlingar som demonstrerar för klimatet. Det är bra stämning när vi träffas, säger Gittan Frejhagen.

Första gången kom det närmare femtio personer och initiativet plockades upp av radio och lokala pressen. Uppropet spred sig och olika grupper bildades runt om i landet, bland annat i Bromma i Stockolm. Idag är de tolv grupper men på grund av coronapandemin har de fått tänka om hur de ska träffas med tanke på social distansering. Lösning blev färre deltagare som står på avstånd från varandra.

– Det finns ett otroligt sug i den här gruppen äldre att vilja göra något. Innan coronan hade vi möten för att ha diskussioner kring klimatet. Det fanns en sådan energi i de där mötena, säger Gittan Frejhagen.

Självkritik

Idén till Gretas gamlingar kom som en blixt från klar himmel. Gittan Frejhagen satt på Gotlandsfärjan och tittade på några barn som lekte. Hon insåg att när de här barnen blir äldre och får egna ungar kommer världen att se annorlunda ut på grund av klimatförändringarna. Hon kände att hon ville göra något.

– Som gammal är jag ju Gretas motsats, men jag beundrar henne för att hon verkligen gör en insats. Hon är så konsekvent och fokuserad på det som är viktigast just nu – tiden. Vi måste göra något nu innan det är för sent, säger Gittan Frejhagen.

Ett visst mått av självkritik finns också som fyrtiotalist, berättar hon. Det är hennes generation som har varit med och orsakat att utsläppen ökat katastrofalt sedan 1950-talet, trots att det tidigt fanns signaler om miljö- och klimatförändringar. Viljan att ständigt ha bättre och finare prylar gjorde att många bortsåg från att ta miljön på allvar.

– Det har varit slarvigt och aningslöst i flera decennier. Som gamlingar har vi idag ett ansvar, vi vet vad vi har ställt till med, och samtidigt vill vi att våra ungdomar ska ha en beboelig värld när de växer upp, säger Gittan Frejhagen.

Omställning till datorer

Att ta initiativ och organisera sig kommer naturligt för henne efter ett helt yrkesliv som på ett eller annat sätt har kretsat kring datorer och folkbildning. Hon började med programmering på IBM:s laboratorium, för att sedan bli datakonsult. Efter det började en karriär som styrelseproffs där hon satt med i bland annat på Datainspektionen och som ordförande på LO:s datautskott.

– När datorerna kom på sjuttio- och åttiotalet så förändrade det människors vardag. Det var egentligen lika stort som hur vi talar idag om klimatet. Man kände då hur viktigt det var att få med alla LO-förbunden på det här och vi hade hundratusentals medlemmar som gick i datacirklar för att utbilda sig, säger Gittan Frejhagen.

Det fanns knappast en politiskt tillsatt utredning eller organisation som arbetade med datorisering och kompetensutveckling som hon inte var en del av under många år. När sedan större företag som Folksam och Telia skulle anpassa sitt sätt att arbeta efter den nya tekniken blev hon efterfrågad som styrelsemedlem och för chefskap.

– Jag fortsatte länge att sitta med i olika styrelser för att det hjälpte mig att hänga med och för min egen utveckling. Särskilt tiden på LO var väldigt rolig när vi fick folk att ta till sig datorer, säger Gittan Frejhagen.

Äldre också engagerade i klimatet

Efter att Greta Thunberg blev en fixstjärna för klimatrörelsen har det varit mycket fokus på hur ungdomarna engagerar sig. Däremot har det inte talats särskilt mycket om äldres klimatomställning och engagemang. Men Gittan Frejhagen tycker inte att det har varit för stort fokus på ungdomarna?

– Det är fantastiskt hur Fridays for future har utvecklat sig med ungdomar från hela världen som har deltagit i skolstrejkerna. Det är starka minnen och upplevelser som de kommer bära med sig hela livet. Varenda ungdom som är ute och demonstrerar är jätteglädjande tycker jag.

Hon berättar att på de möten som Gretas gamlingar har haft har det ofta pratats om den oro som medlemmarna känner för sina barnbarn. Det är många som hoppas och önskar att det ska få växa upp och få en lika bra tillvaro som tidigare generationer, trots att mycket talar för att klimatförändringarna kan leda till torka, bränder och naturkatastrofer.

– Det är mycket som är tungt i rapporteringen kring klimatet. Att då kunna mötas och ha en plattform för att kunna prata om det här har hjälpt mycket. Särskilt när man tillhör samma generation.

Hon själv säger att hon får ut mycket energi och en känsla av att faktiskt göra något positivt. Samtalen som “gamlingarna” för har inspirerat dem till att skapa en bok som ska lanseras i mars. Det är olika tankar som har kommit upp i en workshop som de höll på Gotland förra året. En konstnär har bildsatt det hela och tanken är att boken ska skickas till politikerna på både lokal och nationella nivå.

Den enda smolken i bägaren är att det finns de som har reagerat på namnet och tycker att gamlingar har en lite negativ klang.

– Ja, det har varit en aning kontroversiellt. Det är några som har kommit och frågat om vi inte kan kallas oss Gretas seniorer i stället. Men jag tycker att Gretas gamlingar är ett väldigt bra namn, säger Gittan Frejhagen och skrattar.

Så vad tycker Greta Thunberg om att det finns engagerade pigga pensionärer som träffas i hennes namn runt om i landet?

– Jag tror hon gillar det. Hon berättade att hon skulle skicka sina morföräldrar att vara med i vår grupp på Kungsholmen i Stockholm, men det var ju innan coronan. Det tycker jag känns fint även om vi inte har någon direkt kontakt.