Kemiska föroreningar är ett växande globalt hot mot hälsa och miljö som kräver internationellt samarbete. Nu föreslår tolv forskare en internationell vetenskaplig panel som kontinuerligt informerar allmänhet och politiker om riskerna med kemikalier och avfall.
I dag används mer än 100 000 kemikalier runtom i världen och det kemiska avfallet ökar kraftigt. I den senaste studien om global sjukdomsbörda uppskattas att 1,3 miljoner människor under 2017 dog för tidigt till följd av exponering för bly och ett dussin andra kemikalier.
– Det behövs ett kunskapsutbyte mellan akademiker och politiker. Vi vet att politikerna behöver mer information om riskerna med kemikalier. Det kan vi bistå med, sedan är det upp till politikerna att fatta besluten, säger Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet till Syre.
För att möjliggöra det föreslår forskarna, i en artikel i vetenskapstidskriften Science, ett globalt mellanstatligt vetenskapspolitiskt organ, liknande den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).
Skadliga kemikalier förekommer också till exempel i vattenavvisande regnjackor som kan vara cancerframkallande. Metaller från elektroniskt avfall och elektriska bilbatterier utgör också ett problem för e-avfallsarbetare och deras familjer.
– Vi lever i dag i ett kemikaliesamhälle och har uppnått vår moderna levnadsstandard tack vare det. Men det medför också risker för människors hälsa, miljön och den biologiska mångfalden. Där behövs en diskussion. Hur många av dessa kemikalier är vi beredda att acceptera?, säger Thomas Backhaus.
Komplext problem
Att hantera så många olika kemikalier är inget lätt problem och det råder brist på både kunskap och internationell styrning.
– I jämförelse med klimatdebatten är det här mycket mer komplext. Där handlar det om ett fåtal kemikalier, främst olja, som vi behöver sluta använda, säger Thomas Backhaus.
Kemikalieriskerna är också mycket ojämnt fördelade över jordklotet och drabbar främst låginkomstländer, påpekar forskarna i sin studie. Till exempel har låginkomstländer blivit dumpningsplatser för farligt avfall och saknar den nödvändiga kapaciteten för att hantera det. Ett annat problem är de läkemedel vi köper in från länder som Indien och Kina, där läkemedelsavfall dumpas direkt i vattendragen och hamnar i människors dricksvatten.
– Den lokala påverkan kan vara katastrofal. Människors hälsa kan drabbas kraftigt. Men vi har en uppfattning om vad som behöver göras. Det första steget är att samlas och diskutera det här problemet, säger Thomas Backhaus.
