– Det oroar mig: Att hela fyrtio procent tycker att motsättningar ökat de senaste tio åren, och bara sju procent tycker motsatsen. Men glädjande är att människor har ett rätt konstruktivt förhållningssätt till hur den här klyftan ändå ska slutas, säger Fredrik Torehammar, näringspolitisk expert vid Stockholms handelskammare som står bakom undersökningen.

Torehammar noterar att många pekar på infrastrukturens förmåga att bygga ihop landet, både mentalt och fysiskt, och att den grundläggande samhällservicen har samma funktion.

Unga positiva

Och många skulle ändå kunna tänka sig att bo en längre period i Stockholm, framför allt bland de yngre: 41 procent i åldersgruppen 18–29 år.

Drygt 2 000 personer, alla utanför Stockholms län, har svarat på undersökningens frågor om hur de ser på huvudstaden. Det visar sig att den negativa inställningen till Stockholm ökar med stigande avstånd. Mest negativa är norrbottningarna, medan de som bor i angränsande län har en mer positiv bild av huvudstaden.

Viktigt samspel

Fredrik Torehammar konstaterar att synen på förhållandet mellan stad och land i stor utsträckning avgörs av hur det går för den egna hembygden. Om exempelvis arbetsmarknaden och den offentliga servicen fungerar bra, då är folk ganska nöjda med samspelet.

– Sverige är av tradition ett land där vi har många av stora företag som bygger hela sin verksamhet på å ena sidan dynamiken i storstäderna, å den andra sidan humankapitalet och naturtillgångarna som finns på landet. Det är naturligtvis viktigt att det där samspelet funkar.