Tricket är att packa allt ordentligt så inget faller av från cykelkärran på vägen. Sedan gäller det att ha gott om benmuskler och jävlar anamma. Det tog Erik Brinkman 17 vändor på cykel innan det mesta var flyttat. Avståndet mellan lägenheterna är cirka 3,5 kilometer men vägarna var dåligt plogade och snömodden tvingade honom att köra omvägar.

– Det fanns tillfällen då jag undrade vad jag hade gett mig in på egentligen. Att flytta ett helt bohag på vintern är verkligen inte något för alla, säger ErikBrinkman.

Dubbdäck

Flyttkartonger, lampor, sängar och en hel soffa plockades isär och pallades upp på kärran. Hans sambo packade och han stod för cyklandet. Det var bara de två katterna Korven och Pandora som fick skjuts med bil till den nya lägenheten. Kärran klarar 150 kilo men han körde aldrig något lass som vägde mer än 100 kilo. Vid vägkorsningar var han tvungen att planera sitt cyklande så inte kärran hängde ut i trafiken, eller fastnade mitt i vägbanan vid rödljus. Normalt sett behöver Erik Brinkman inte dubbdäck i Göteborg, men denna gång var det en säkerhetsfråga.

– När det är så halkigt och man kör tunga lass är det viktigt att ha bra grepp om vägbanan, annars kan lasset putta på cykeln vid nedförsbackar vilket kan leda till olyckor, säger han.

Egna väskor

Till vardags är han formbestämmare på en designstudio i Göteborg, en arbetsroll mellan industridesigner och ingenjör. Intresset för formgivning och innovation har spillt över på cyklingen vilket har lett till en hel del fiffiga uppfinningar och praktiska lösningar kring packningshjälpmedel för cyklar. Bland annat har han skapat egna väskor för att hänga på olika delar av cykelramen vid långfärdscykling och resor. På hans Facebooksidor hittar man också bilder på hans andra hobbyer, bokbinderi och att sy medeltidskläder.

– Jag skulle aldrig kunna göra det här kommersiellt, det skulle inte funka med min personlighet. Jag hittade bara inga tillräckligt ändamålsinriktade väskor så jag gjorde egna, säger Erik Brinkman.

Last och flytt

Intresset för cykling väcktes för 13 år sedan med att han började pendla till jobbet. Men ganska snart ville han ta det vidare och började experimentera med olika kärror för att kunna utnyttja cyklar även för last och flytt. Inspirationen kommer från klipp han sett på internet, samt hur man använder cykeln i länder som Danmark och Nederländerna.  Han tycker att samhället och stadsplaneringen i Sverige har varit alltför fokuserade på bilismen de senaste decennierna.  Motorvägar och vägleder som korsar tätorter och stadsdelar skär upp landskapet och bildar barrikader.

– I Nederländerna finns flera spännande projekt där stadsplaneringen har människan i fokus i stället för bilarna. Där finns också bredare cykelbanor som gör det möjligt att använda fordon som cykelkärror på ett smidigare sätt. I Sverige är cykelbanorna väldigt smala och kan ha trånga kurvor, säger Erik Brinkman.

Vintercykling ökar

Erik Brinkmans flytt matchade på många sätt en kampanj från Cykelfrämjandet som lanserade 12 februari som ”vintercyklingens dag”. 
Under coronapandemin är det många som har valt att ta sig till jobbet med cykel för att undvika kollektivtrafiken, den trenden verkar ha fortsatt även under vintern. Enligt Cykelfrämjandets undersökning Cyklistvelometern 2020 svarade knappt hälften av 18 000 cyklister att de cyklar på vintern. Det är en ökning från 2018 då 28 procent svarade att de cyklar lika mycket under vinterhalvåret.

Sopsaltade vägar

Men många tycker att det finns brister i hur cykelvägarna sköts på vintern. Det tillsammans med halka, grus, dålig belysning och kyla ges som skäl för att cyklister väljer att inte cykla under vintern. Dock kan det finnas stora skillnader mellan kommunerna både vad det gäller geografiskt läge och hur mycket man satsar på cykelbanorna.

I Stockholm har cyklisterna kunnat åka på skottade cykelbanor sedan åtta år tillbaka då staden började sopsalta vägarna. Det har lett till irritation bland fotgängarna som varit tvungna att nöja sig med medan snöiga och isiga gator. Enligt SVT kommer man nu att satsa på att även sopsalta de större gångstråken.

Sopsaltning är en dyrare metod och det är inte alla kommuner som använder den. När Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) frågade 800 cyklister förra året framkom att 60 procent skulle välja att cykla under vintern om vägbanorna var bättre skötta. Flera svarade att de kände otrygghet när snövallar och ojämnheter i vägbanorna tvingade ut dem i trafiken.

– Jag tror att många struntar i att ta cykeln på grund av kylan men det verkar inte hindra dem från att åka skidor eller skridsko. Det gäller att klä sig som för vintersport så man inte fryser men också inte svettas för mycket innanför kläderna, säger Erik Brinkman.

Kärror istället för bil

Sin vana trogen har han konstruerat en egen torkställning att ha på jobbet för blöta pendlingskläder. Han är också noga med att tvätta av cyklarna oftare och smörja kedjan eftersom gruset och saltet gör att de slits hårdare. För honom är det viktigt att kunna ta sig till jobbet med cykel och han önskar att fler valde cykeln, inte bara för klimatet skull utan också för att få en bättre stadsplanering.

– Man märker att fler väljer cykel som färdmedel, men varför inte också använda cykelkärror som ett alternativ till bil? Med elcykeln så går det lättare i dag att cykla med större lastcyklar. 
Han ger ett exempel på hur många göteborgare tar bilen till Ikea för att handla en liten pall när de lika gärna hade kunnat ta en cykelkärra.

– Här borde samhället vara mer inriktad mot cyklismen och bygga cykelbanor som är anpassade till både mer trafik och större ekipage, säger Erik Brinkman.

Få reaktioner

Så vad tyckte göteborgarna när de såg honom komma farande med en hel hörnsoffa på cykeln?

–Det var nästan ingen som lyfte på ögonbrynen. Det var bara två personer som reagerade och tyckte att det var häftigt.

Peter Al Fakir

Hör Erik Brinkman tala om flytt med cykelkärra här.

Fakta vintercykling:

• 2 000 cyklister skadas allvarligt i trafiken varje år, varav 80 procent i singelolyckor.

• Brister i drift, underhåll och vägutformning är en bidragande orsak i cirka 60 procent av singelolyckorna.

• Enligt en undersökning av NTF är 40 procent av cyklisterna mindre nöjda eller direkt missnöjda med underhållet av cykelbanorna vintertid.

• Det nationella trafiksäkerhetsmålet är att 70 procent av kommunerna ska ha god kvalitet på underhållet av prioriterade cykelvägar år 2020, men bara 19 procent bedömdes ha god kvalitet, 24 procent hade mindre god kvalitet och 57 procent hade låg kvalitet.

• Undersökningen visar också att de cyklister som i huvudsak cyklar på uppvärmda eller sopsaltade cykelbanor är nöjdare med underhållet än de som cyklar på banor som plogas och sandas. 
Källa: NTF