Det blir ingen utredning av fredagens händelser i Gaza, då minst 16 palestinska demonstranter dödade av israelisk militär. Det slår Israels försvarsminister Avigdor Lieberman fast.
Israel 2018-04-01 – När det gäller frågan om en utredningskommission så kommer det inte att bli någon sådan, säger han till Army Radio.
Islamiströrelsen Hamas, som kontrollerar Gazaremsan, uppger att fem av de döda tillhörde rörelsens väpnade gren. Från israeliskt håll hävdar man i stället att åtta av de döda var medlemmar i rörelsen, som är terrorstämplad av Israel och flera västländer.
FN:s generalsekreterare António Guterres har begärt en oberoende utredning av fredagens händelser. EU:s utrikeschef Federica Mogherini och människorättsgruppen Amnesty International har framfört liknande krav.
– De israeliska soldaterna gjorde vad som krävdes. Jag tycker att alla våra soldater förtjänar en medalj, säger Lieberman.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att vara ”en terrorist” och ”en ockupant”.
– Vad ni gör mot de förtryckta palestinierna blir en del av historien och vi kommer aldrig att glömma det, sade Erdogan i ett tv-tal på söndagen.
Netanyahu blev inte svaret skyldig: ”Den mest moraliska armén i världen tillrättavisas inte av en moralitet från någon som i åratal har bombat civila urskillningslöst”, skrev han på Twitter med åsyftning på hur Turkiet har farit fram mot kurderna.
Bakgrund: Demonstrationerna i Gaza
Demonstrationerna i Gaza inleddes på fredagen den 30 mars för att markera årsdagen för dödandet av sex palestinier under demonstrationer mot markockupationer 1976.
De planeras hålla på till 15 maj, årsdagen för ”Den stora katastrofen”, då hundratusentals palestinier tvingades från sina hem i samband med grundandet av staten Israel 1948.
Demonstranterna kräver att de palestinska flyktingar som då fördrevs eller flydde ska få återvända till sina gamla byar och samhällen.
Flera olika arrangörer och palestinska fraktioner står bakom demonstrationerna, som de har beskrivit som en fredlig, icke-våldsprotest.
En rad tält har satts upp några hundra meter från gränsbarriären. Bland de omkring 30 000 deltagarna under fredagen deltog familjer med barn, men också ett stort antal ungdomar som rapporteras ha ignorerat uppmaningar från såväl arrangörerna som den israeliska militären att hålla sig en bit ifrån gränsen.
Bland demonstranterna fanns också radikala grupper som utnyttjade situationen för sina syften.
Israelisk militär besvarade de stundtals våldsamma protesterna med att skjuta både skarp och gummimantlad ammunition mot palestinier. Många skadades och flera dödades.
Mindre omfattande protester följde på lördagen, då en nationell sorgedag ulystes. Även då besvarades protesterna med skottlossning från israeliskt håll.
Bakgrund: Israel och de ockuperade territorierna
Efter att staten Israel utropades den 14 maj 1948 angrep Egypten, Jordanien, Syrien, Saudiarabien och Jemen den nybildade nationen. Striderna ledde till att Israel utvidgade sitt territorium till att bland annat omfatta västra Jerusalem, innan ett vapenstillestånd slöts i januari 1949.
Under våren 1967 ökade spänningarna återigen i området, sedan Egypten, Jordanien och Syrien ökat trycket mot Israel genom att bilda en försvarsallians. Och i gryningen den 5 juni 1967 anföll Israel Egypten med stridsflyg.
Under de kommande fem dagarna besegrade Israel inte bara Egypten, utan även Jordanien och Syrien. Israel lade beslag på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, samt Gazaremsan, Golanhöjderna och Sinai-halvön (som senare lämnades tillbaka till Egypten).
Segern lade grunden för många av de stridsfrågor som än i dag präglar konflikten, såsom ockupationen av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem.
Källor: NE, Landguiden, AFP, Reuters
Tsafrir Abayov/AP/TT
