En historia av olika uppror mot militären

Myanmar, som har ungefär 55 miljoner invånare, har sedan 1960-talet styrts av olika former av militärdiktaturer. 1988 skedde massiva folkprotester mot det hårda styret vilket ledde till att Aung San Suu Kyis parti National league for democracy (NLD) 1990 vann valet, ett val som militären vägrade erkänna. Den fortsatte behålla kontrollen fram till 2011 då demokratiska och ekonomiska reformer började införas. 

Vid valet 2015 valdes den första civila presidenten in och året därpå trädde Aung San Suu Kyi in som premiärminister, en roll hon fortsatt hålla ända fram till 1 februari. Under långa tider har landet varit isolerat från omvärlden, men har upplevt en ekonomisk boom de senaste åren. Många ställer sig frågan varför generalen Min Aung Hlaing nu har genomdrivit en kupp eftersom landets konstitution fortsatt garanterar militären kontroll över parlamentet. I stället riskerar juntan internationella sanktioner och ekonomiska påtryckningar att överföra styret till valets vinnare. Även Myanmars starkaste allierade, Kina, kan komma att drabbas ekonomiskt indirekt av sanktionerna, något som kan leda till att militären riskerar att isoleras ytterligare. 

Folkliga protester mot militärjuntan

I valet i november 2020 vann Aung San Suu Kyis parti NLD mer än 80 procent av rösterna, vilket ledde till att den militärstödda oppositionen omedelbart kom med anklagelser om valfusk. Undantagstillstånd infördes och sedan tog militären makten i början av februari. Sedan dess har det skett breda folkliga protester mot militärkuppen. 

Hundratusentals människor har deltagit i protesterna och kräver att valresultatet respekteras och att Aung San Suu Kyis släpps fri. 
Internet har släckts ned i omgångar för att hindra demonstranterna att organisera sig via sociala medier. Flera stora strejker, bland annat av arbetarna på bensinstationerna, har också genomförts. Demonstranterna syns ofta höja tre fingrar i luften, en symbolisk gest för motstånd som har setts vid flera protester i Sydostasien och tros vara inspirerade av filmen Hungergames.

Förföljelserna av rohingyerna

Under 2017 kablades nyheterna ut om nya övergrepp mot en av landets muslimska minoriteter, rohingyerna. Militären hade bränt byar och dödat rohyngyer vilket fick dem att fly landet, främst till Bangladesh. Det finns drygt 3 miljoner rohingyer, varav hälften bodde i Myanmar och regionen Rakhine fram till 2017. 

Rohingyerna har förföljts i årtionden och har inte erkänts av diktaturen, vilket gör att de har begränsade rättigheter till att resa och att ta statliga jobb. FN har använt begreppet etnisk rensning för att beskriva fördrivandet av rohyngyerna från Myanmar, och 2018 beräknades det att 18 000 människor dött och att minst lika många kvinnor våldtagits. Trots uppmaningar till Myanmar från Internationella domstolen i Haag har övergreppen mot rohingyerna inte slutat.

Hylla och kritiserad ledare

Efter militärkuppen har Aung San Suu Kyi gripits och anklagas bland annat för brott mot importlagarna då en walkie-talkie hittats i hennes hem. Det är inte första gången hon har suttit i husarrest. 1989 fängslades hon av regimen efter att ha engagerat sig politiskt. 1991 tilldelades hon Nobels fredspris och har mottagit många andra utmärkelser och hyllats internationellt för sin kamp för demokrati i Myanmar. 

Landets invånare kallar henne för hederstiteln mor, vilket brukar ställas i motsats till armén som kallas för landets fader. Det var därför hennes val att försvara militärjuntans övergrepp på minoriteten rohingyafolket kom så oväntat för många. Detta har lett till skarp kritik och har gjort att hon har fallit från sin stjärnstatus som frihetskämpe i omvärldens ögon. Inte bara har hon undvikit att kritisera militären för dess övergrepp, utan också gjort väldigt lite för att hjälpa landets minoriteter. Trots detta är hon fortsatt populär bland befolkningen och demonstranterna kräver att hon ska släppas. 

Burma eller Myanmar, Yangon eller Rangoon

Både Burma och Myanmar används av invånarna själva och orden kommer egentligen från samma ord men har avstavats olika i latinskt skrift, enligt Institutet för språk och folkminnen. Burma har använts mer talspråkligt medan Myanmar har en mer formell klang. Samtidigt har Burma förknippats med det brittiska kolonialstyret, vilket gjorde att militärregimen gjorde Myanmar till den officiella namnformen 1989. Det gjorde att oppositionen valde att fortsätta använda Burma i protest. Men när NLD vann valet ändrades inte namnettillbaka namnet till Burma, vilket gör att man idag anser att namnvalet har förlorat sin politiska laddning. Språket heter dock fortsatt burmesiska även om man på svenska hänvisar till invånarna som myanmarier. Adjektiviet blir då myanmarisk. 

Det har dessutom funnits liknande osäkerhet i vad man ska kalla landets största stad Rangoon. I internationella medier kallas staden ofta för Yangon men på svenska fortsätter vi att använda den hävdvunna formen Rangoon. 2005 flyttades Myanmars huvudstad från Rangoon till den nybyggda staden Naypyidaw.