Ett köpcentrum i El Paso. En moské utanför Oslo. Två barer i Hanau där man kan röka vattenpipa. Platserna där högerextrema terrorister slagit till de senaste åren är många.

2019 registrerade tankesmedjan Institute for economics and peace 49 terrorattacker utförda av högerextremister i västvärlden – en ökning för femte året i rad.

Någon sammanställning för 2020 finns inte färdig, men även om siffran troligen blir lite lägre än året innan står det klart: hotet från fascister och nazister är påtagligt och konsekvenserna av våldet förödande. På barerna i tyska Hanau dödades tio människor och ytterligare fem skadades.

Gärningsmannen Tobias Rathjen hittades själv död dagen efter, men på högerextremistiska nätforum lever hans minne. Nu tillhör han den exklusiva skara som föräras brev och hyllningsvideor och återfinns på topplistor över de ”bästa” terroristerna, det vill säga de som dödat flest.

Barn sprider terrorinstruktioner

Forumen erbjuder den som tar steget från hot och hat till dödligt våld en publik, konstaterar, Patrik Hermansson, researcher för den brittiska antirasistiska organisationen Hope not hate.

– De förevigar dig, ger dig ett socialt sammanhang och motivation. Du kan bli legenden som blir omnämnd av miljoner människor på nätet, säger han.

Det är på dessa forum i internets träskmarker man måste klafsa runt om man ska förstå vad som formar högerterroristernas världsbild. Det gör Patrik Hermansson och det han ser gör honom orolig.

Många av de som är mest aktiva på dessa forum är barn, noterar han. Pojkar i nedre tonåren som inte bara hyllar massmördare och uppmanar andra att följa efter, utan sprider steg-för-steg-instruktioner för hur man bygger bomber och vapen.

Gårdagens nazister prenumererade på tidskrifter som kom någon gång i månaden. I dag tar strömmen av poddar, videor och chattrådar aldrig slut och det är en del av svårigheten med att tackla problemet, anser Patrik Hermansson.

– Du får en konstant ström av det här materialet. Du lever där och får hundratals meddelanden om dagen som säger ungefär samma sak.

På forumen är synen på framtiden är ur högerextremisternas perspektiv djupt pessimistisk, enligt Patrik Hermansson.

– Samhället är på väg mot en total kollaps som inte går att göra något åt och feministerna och judarna tar över.

Men inte nog med det. Personerna på forumen inpräntar också i varandra att det kommer gå åt skogen även på ett individuellt plan.

– De uppmanar dig genom att få dig att tro att ingenting har betydelse. Du kommer aldrig få en flickvän, fru eller barn och om du får barn kommer de få ett sämre liv än dig. Men om du utför terrordåd så kan du bli en hjälte.

Christchurchmördaren fick efterföljare

Till de allra största hjältarna i den högerextrema miljön räknas Brenton Tarrant. Med halvautomatiska skjutvapen tog han 51 människors liv i attacken mot två moskéer i nyzeeländska Christchurch den 15 mars 2019.

Attackerna livesände Brenton Tarrant på Facebook. Videon lever vidare och sätter skräck i nya människor, konstaterar Patrik Hermansson.

– Videon sprids varje dag, överallt. Våldet utnyttjas om och om igen mot olika minoriteter för att sprida rädsla.

Och andra har följt efter. Den som misstänks för att ha skjutit ihjäl 23 människor vid Walmarts köpcentrum i amerikanska El Paso publicerade strax före dådet ett manifest där han sa sig inspirerad av Christchurchmördaren.

När Philip Manshaus en vecka senare utförde sin attack mot en moské i Bærum utanför Oslo hade han postat inlägg där han beskrev sig som utvald av ”Sankt Tarrant”, med syftning på Christchurch-mördaren.

Svenskar spelar en aktiv roll

Den högerextrema miljön är en mycket internationell miljö, understryker Patrik Hermansson. Kommunikationen på forumen sker till stor del på engelska. Vit hudfärg anses viktigare än nationsgränser.

– Även om de är nationalister går ras först.

Svenskar är en viktig del av rörelsen internationellt, enligt Patrik Hermansson. En av de mötesplatser där nazister från skilda håll utbyter tankar är Nordiska motståndsrörelsens engelskspråkiga chatt i appen Telegram.

Också i Sverige finns de som är beredda att gå från hatet på nätet till fysiskt våld. Så sent som i januari i år gick en 25-årig man in på en gymnasieskola i Varberg med en yxa i handen och attackerade två elever på skolans introduktionsprogram för nyanlända invandrare, som lyckligtvis undkom med lindriga skador. Några timmar tidigare hade han delat högerextremt material i sociala medier.

Att Sverige så här långt sluppit attacker av samma slag som i Hanau eller Christchurch betyder inte att vi är förskonade eller att det inte kan ske i framtiden, betonar Patrik Hermansson. Den utveckling han ser i de högerextrema miljöerna på nätet gäller i högsta grad även här.

– Sverige följer trenden ganska väl.