Sluta scanna mitt ansikte. Det budskapet vill ett nystartat upprop nå fram med till lagstiftarna i EU. ”Det är bra med en kritisk inställning till ny teknik”, säger Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik.
Ansiktsigenkänning kan låta som något hämtat ur en actionfilm från 1990-talet. Men tekniken där ditt fysiska yttre används som dörröppnare för såväl digitala plattformar som fysiska platser sprider sig och blir allt vanligare.
Initiativet som presenterades i veckan kommer från 39 fristående civila organisationer som har samlats under koalitionen ”Reclaim your face”. Som namnet antyder vill gruppen att medborgarna ska återta rätten till sitt eget ansikte. Koalitionen ser en fara i det allt mer utbredda användandet av bland annat ansiktsigenkänning och menar att det är integritetskränkande.
Enligt koalitionen förekommer det redan vad de kallar för ”övergrepp” på människors rättigheter och otillåten övervakning i Europa.
Användandet av ansiktsigenkänning är kontroversiellt. I dagarna konstaterade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att polisen brutit mot brottsdatalagen då medarbetare använde en app för ansiktsigenkänning i arbetet med att identifiera barn som utsatts för sexualbrott. IMY beslutade att polisen ska betala 2,5 miljoner kronor i en sanktionsavgift. Även i USA har användandet av ansiktsigenkänning förbjudits i vissa städer, och studier har visat att saker som etnicitet och kön kraftigt påverkar sannolikheten för att algoritmerna ska hitta ett korrekt resultat.
Framtidsvision
Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda högskolan Stockholm. Hon säger att det finns risker med införandet av ny teknik, som ansiktsigenkänning, men att det övervakade samhället till viss del redan här.
– Egentligen har vi ett sådant system redan, med sociala medier och mekanismer för att övervaka varandra och utesluta individer ur gemenskapen som inte passar in.
Enligt Wigorts Yngvesson är det inte enbart sociala medier som kan klassas som en form av övervakning:
– Chefen kan via övervakningskameror kontrollera hur du sköter dig, beroende på vilket jobb du har såklart.
Att från nuläget hamna i en framtid av konstant övervakning ser hon inte som speciellt långsökt. Och att i den framtiden leva anonymt lär bli svårt:
– Om man har makt och status, ja, kanske. Men för gemene man att så att säga leva i en stuga i skogen och vara anonym – nej, det tror jag inte.
Inte enbart negativt
Wigorts Yngvesson poängterar att det inte är tekniken i sig utan användandet av den som kommer att bli viktigast.
– Det går ju, vad gäller ansiktsigenkänning, exempelvis att tänka sig ett system där någon som beter sig illa i kollektivtrafiken plockas upp av kamerorna och då lätt kan portas, säger hon och fortsätter:
– Sedan finns det ju andra biometriska fördelar som kan komma att bli verklighet. Exempelvis att slippa kontokort och andra betalmedel eller fysiska identitetshandlingar.
Medborgarinitiativet från ”Reclaim your face” har som mål att inom ett år samla in minst 1 miljon underskrifter, den nivå som krävs för att EU-kommissionen ska hantera frågan. På ett par dygn har drygt 20 000 underskrifter registrerats.
Fakta: Biometrisk data
Biometrisk data är något förenklat allt som kan härledas unikt till din person. Ditt ansikte, din gångstil, ditt fingeravtryck och liknande saker. Till skillnad från exempelvis lösenordet till din bank eller din mobil anses det svårare att hacka biometrisk data. Hur olika företag och myndigheter lagrar datan och vilka som har tillgång till den och på vilka sätt är dock omdebatterat.
TT
