Enligt planerna ska arbetet för att bygga den 280 hektar stora ön Lynetteholmen påbörjas 2023 och pågå under en 30-årsperiod, där det årligen ska fyllas på med drygt 2,6 miljoner ton jord och sand (från bland annat södra Öresund).

Syftet med ön, som ska rymma bostäder för ungefär 35 000 människor, är enligt Danmark att skydda Köpenhamn från befarade höjningar av havsnivån och klimatsäkra staden. Men Länsstyrelsen Skåne, som nu har lämnat sitt yttrande i frågan till Naturvårdsverket, är kritisk till planerna.

Invändningarna mot projektet handlar främst om att vattenflödet till Östersjön kommer att minska om ön byggs. Länsstyrelsen menar också att det föreligger en risk för att sediment och föroreningar kan sprida sig till viktiga Natura 2000-områden som Saltholm och Falsterbohalvön.

– Det finns en risk att tillförseln på syrerikt vatten till Östersjön minskar i och med att det totala flödet reduceras. Det är uppenbart att Östersjön och dess organismer redan i dag har stora problem med låga syrenivåer i bottenvattnet. Östersjön behöver mer syrerikt vatten, inte mindre, säger Kristian Wennberg, chef för vattenenheten Länsstyrelsen Skåne i ett pressmeddelande.

Vidare pekar länsstyrelsen på risken för att den samlade förlusten av marina habitat kan ha en stor påverkan på Öresund och hänvisar till den danska miljökonsekvensbeskrivningen där det framgår att bygget av ön kommer leda till att ålgräset som växer vid Trekroner och i Köpenhamns hamn kommer att försvinna på grund av grumling och återsedimentering.

Omfattas av Esbokonventionen

Projektet om den konstgjorda danska ön Lynetteholmen presenterades för första gången 2018 av Danmarks dåvarande statsminister Lars Løkke Rasmussen.

Lynetteholmen omfattas av Esbokonventionen som reglerar hur man ska ta hänsyn till effekter i andra länder när man gör miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverket kommer att sammanställa de svenska remissinstansernas svar till ett samlat yttrande från svensk sida under nästa vecka.