Många sjuka har behövt söka hjälp hos socialtjänsten efter att ha nekats sjukpenning efter ett halvårs sjukskrivning. Men nyligen föreslog regeringen att det ska bli lättare att få fortsätta vara sjukskriven längre, om det är troligt att du kan komma tillbaka till din tidigare arbetsplats inom loppet av ett år.

Än har inte riksdagen röstat om lagändringen. Men Syres genomgång av partiernas motioner och en rundringning tyder på att en majoriteten av partierna är positiva. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja. Även Centerpartiet är positivt.

– Vi tycker detta är bra att människor med till exempel pågående rehabilitering kan fortsätta den istället för att avbryta och söka nytt jobb, vilket har blivit fallet för vissa personer, skriver till exempel Martina Johansson (C) ledamot i socialförsäkringsutskottet i ett mejl.

Moderaterna är dock av en annan åsikt. De anser att förslaget ”motarbetar arbetslinjen” och skulle innebära ”betydande risker för en återgång till de höga sjuktal Sverige hade under början av 2000-talet”, enligt deras motion.

Moderaterna är också det enda parti som vill spara på de sjuka, och då med hela 11,9 miljarder kronor. Det skulle främst genomföras genom att återinföra den bortre tidsgränsen, som fanns tidigare. Då innebar den att personer som hade varit sjukskrivna i 2,5 år behövde gå i arbetslivsintroduktion i tre månader, även om de fortfarande mådde för dåligt för att kunna jobba. De som fortfarande var för sjuka efter att de tre månaderna hade gått behövde söka sjukpenning på nytt. Men inte alla beviljades, och tidsgränsen mötte kritik eftersom många lämnades utan inkomst.

Nu utförsäkras istället många vid de andra tidsgränserna som finns i rehabiliteringskedjan, främst efter ett halvår (dag 180), och det är alltså det som regeringen vill ska minska. Förslaget kom upp redan för ett år sedan i en utredning om sjukförsäkringen. Även andra förslag i den utredningen är regeringen positiva till.

– Vi vill genomföra alla förslag i den utredning som nu ligger på vårt bord, skrev Ardalan Shekarabi (S) socialförsäkringsminister i ett mejl till Syre inför en tidigare artikel.

Utredare föreslår fler lättnader i sjukförsäkringen

Ett annat förslag i utredningen är att begreppet “normalt förekommande arbete” ska ändras. Tidigare har många sjuka nekats sjukpenning efter ett halvår med motiveringen att personen skulle kunna jobba med något yrke där ens begränsningar inte spelade någon roll, men dessa jobb har ofta varit fiktiva, något som Syre skrivit om tidigare. Utredaren föreslår därför att Försäkringskassan måste tala om vilket jobb som personen skulle kunna tänkas jobba med om handläggaren anser att personen är arbetsför.

Dessutom föreslår utredningen att de som har varit sjuka i ett år ska ha större chans att komma tillbaka till sin tidigare arbetsgivare och att de som får rehabiliteringsersättning för att återgå till sitt tidigare arbete inte ska behöva söka andra jobb.

Försäkringskassan måste bli bättre på att göra utredningar innan de avslår en persons ansökan om sjukpenning, står det i utredningen, liksom att personer över 62 år som är sjukskrivna inte ska tvingas söka andra jobb utan tillåtas vara sjukskrivna fram till pensionen så länge hen inte kan komma tillbaka till sitt gamla jobb.

Så tycker partierna om de andra lättnaderna i utredningen

Vänsterpartiet är liksom Socialdemokraterna och Miljöpartiet, positiva till alla förslag i utredningen.

– Det är självklart för oss, säger Ida Gabrielsson (V).

Men för att alla förslag i utredningen skulle kunna bli verklighet krävs att fler partier ställer sig bakom dem. Liberalerna uppger att de “i princip” står bakom utredningen, men inte när det gäller alla förslag. Centerpartiet instämmer i vissa av utredningens förslag, bland annat ändringen av ”normalt förekommande arbete”.

– Detta tycker vi är bra. Det är viktigt att Försäkringskassan kan visa vilken typ av arbete den sjukskrivne ska kunna ta och att det ingår i beslutet och är underbyggt, skriver Martina Johansson (C), ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott i ett mejl till Syre.

Men Centerpartiet anser inte att det ska bli lättare än i dag att fortsätta vara sjukskriven efter ett år, om du har chans att komma tillbaka till ditt gamla jobb.

– Vi anser att det skulle försvåra för den enskilde att återkomma i arbete, skriver Martina Johansson.

När det gäller personer som är över 62 år känner de sig skeptiska till att de skulle kunna vara sjukskrivna fram tills pensionen, men de har inte ”satt ned foten helt” utan vill avvakta tills de ser vilket förslag regeringen lägger fram.

Kristdemokraterna uppger att de endast är för utredningens förslag om att lätta på tidsgränsen för dem som varit sjukskrivna i ett halvår, det som regeringen alltså redan lagt ett förslag om och som väntas bli verklighet i mars. Moderaterna har bara svarat att de var emot det förslaget, men inte hur de ställer sig övriga rekommendationer i  utredningen. Syre har även frågat Sverigedemokraterna om hur de ställer sig till övriga förslag i utredningen, men de har inte svarat på den frågan.

Fler än Moderaterna vill återinföra den bortre tidsgränsen

”Samhällets utgifter för sjukfrånvaron är höga”, så motiverar Moderaterna sin idé om att återinföra den bortre tidsgränsen. Dessutom anser de att en sådan gräns ”skickar en signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt”.

Och Moderaterna är inte ensamma om att vilja återinföra den bortre tidsgränsen. Alla borgerliga partier är mer eller mindre för. Kristdemokraterna anser att utan en tidsgräns skulle det skulle blir svårare att komma tillbaka i arbete om man varit sjuk länge. Dessutom menar de att en tidsgräns skulle motivera den enskilde och myndigheter att ”sätta in kraftfulla resurser för att möjliggöra återgång till arbete”, enligt deras budgetmotion. Centerpartiet vill också återinföra den bortre parentesen, men vill att det ska vara tydligt i vilka fall det ska finnas undantag för de som inte kan arbeta alls. Liberalerna är inne på samma linje.

– Vi håller på och funderar på hur en sådan bortre gräns skulle kunna utformas så att det inte blir en stupstock. Det måste finnas utvägar för den som av olika skäl är för sjuka för att kunna arbeta, säger Bengt Eliasson, och tillägger att de titta på hur arbetsförmedlingen jobbar med stöd och matchning så att Försäkringskassa blir någon som ”lotsar och leder”personen genom sjukskrivningen.

– Det är jätteviktigt med avstämningspunkter så att ingen fastnar i sjukskrivning och glöms bort. Men när det gäller de stenhårda tidsgränserna måste vi ha en uppluckring, säger Bengt Eliasson, (L) ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott.

”Magstarkt att vilja återinföra den bortre parentesen”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de som tog bort den bortre tidsgränsen år 2014. De vill inte ha tillbaka den.

– Det är magstarkt att säga att det är vad som behövs nu. Det visar ju hur långt ifrån verkligheten man står om man tycker att en till tidsgräns är det som sjukförsäkringen är i störst behov av. Problemet är ju att det bakvägen har kommit in nya stupstockar som gör att människor blir utförsäkrade, säger Ida Gabrielsson (V).

Vänsterpartiet vill snarare avskaffa hela rehabiliteringskedjan och återgå till mer individuella bedömningar, där Försäkringskassan ska vara den som samordnar rehabiliteringen och kallar läkare och kanske fackliga representanter till samtal.

– För att en rehabilitering ska kunna fungera måste människor ha rätt till sin försörjning, säger Ida Gabrielsson, som även anser att de striktare reglerna kring sjuk- och aktivitetsersättning måste luckras upp eftersom hon anser att de skapar inlåsningseffekter.

Sverigedemokraterna vill inte heller införa någon bortre tidsgräns, utan hänvisar till att en bortre tidsgräns inte behövs om man har “en sjukförsäkring som sätter individens behov och möjligheter till rehabilitering i centrum, där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete”, enligt Deniz Norgren, informationssekreterare hos Sverigedemokraterna.

Både M och KD är ju för en sådan bortre tidsgräns. Hur skulle ni ställa er till detta om ni vid nästa val skulle få möjlighet att bilda regering med dem?

”Vi tror att en viktig roll för Sverigedemokraterna i ett konservativt regeringsunderlag kommer att vara att bejaka sociala frågor och rättigheter. Vår utgångspunkt är att få genomslag för så mycket av vår politik som möjligt i framtida förhandlingar”, skriver Deniz Norgren.

När Syre frågar om de skulle kunna tänka sig att kohandla om invandringspolitiken ges inget svar. Syre har också sökt Julia Kronlid, SD:s talesperson när det gäller socialförsäkringen, men har endast hänvisats till tjänstemännen.

Syre har också sökt Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och även Maria Malmer Stenergard (M) ordförande i socialförsäkringsutskottet, men fått svar att hon inte har tid.

Läs även:
Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord (Syre 31/1-2021)

När svenskarna blev friskare över en natt (Syre 9/11-2020)