Demokratåklagarna i riksrätten mot USA:s förre president Donald Trump fokuserar på expresidentens tidigare uppmaningar till våld när processens tredje dag drog i gång. President Joe Biden bedömer att några republikaner trots allt kan ändra sig under processen.
Kongressledamoten Diana DeGette konstaterade i sitt anförande inför senatorerna – som fungerar som en jury – att det utifrån mobbens egna uttalanden inför stormningen av Kapitolium den 6 januari var tydligt att den agerade utifrån Trumps önskemål.
– Det här var inget dolt brott. Presidenten hade uppmanat dem att vara där. Så de trodde faktiskt att de inte skulle få något straff, sade hon och visade en video där en upprorsmakare säger: ”Han blir glad – vad menar du?, vi slåss för Trump”.
Ledaren för Demokraternas ”åklagare”, representanthusledamoten Jamie Raskin, tog upp de många gånger som Trump under sin presidenttid uppmanat till våld.
"Kan byta hållning"
Han visade exempelvis en video från Charlottesville, där presidenten försvarade högerextremister efter en dödlig demonstration när han konstaterade att det fanns ”personer på båda sidor som bar ansvar för det som hände”.
Innan torsdagens process inleddes uttalade president Joe Biden sig försiktigt om den eventuella utgången. Han har annars varit noga med att hålla riksrätten mot sin företrädare på en armslängds avstånd.
Biden sade till ett medieuppbåd vid Vita huset att hans ”gissning” är att några republikaner kan komma att byta hållning i frågan om huruvida Trump bör fällas, som ansvarig för att ha drivit fram stormningen av Kapitolium.
Presidenten sade sig inte ha följt onsdagens förhandlingarna i onsdags i senaten medan de pågick, men i efterhand ha sett en del av det som lades fram.
Pence och Romney nära
De nio demokratpolitiker som driver riksrättsprocessen gjorde i onsdags en grundlig genomgång av händelserna den 6 januari. De målade också en längre tidslinje där presidentens grundlösa påståenden om valfusk lagt grunden för den folkliga ilska som uppstod.
I det detaljerade bild- och filmmaterial som visades framgick det att vicepresident Mike Pence var 30 meter från den aggressiva mobben vid ett tillfälle. Folkmassan hade under dagen återkommande skanderat att han skulle hängas.
De fick också se hur den Trumpkritiske republikanen Mitt Romney blev varnad av en springande polis, vände om och på så vis undvek att möta mobben.
Sjutton måste övertygas
”Åklagarna” argumenterade på onsdagen att Donald Trump snarare vältrade sig i skeendet än tog sitt ansvar som överbefälhavare och försökte stoppa det.
Flera republikanska senatorer har sagt att framställan är övertygande, men flera gör likväl gällande att riksrättsåtalet i sig inte bör genomföras, då Trump inte längre är president.
I en omröstning om huruvida riksrättsåtalet över huvud taget skulle genomföras röstade sex republikaner med senatens 50 demokrater. För en fällande dom krävs dock två tredjedelars majoritet – det vill säga att totalt 17 republikaner anser att Trump anstiftat till uppror.
Bakgrund: Trump och riksrätten
Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att ”representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt” – något som enbart kräver enkel majoritet. I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.
Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt. När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.
För att döma och avsätta en president krävs att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Donald Trump är ju dock inte längre president, därför har det tvistats om huruvida det är värt besväret — och i enlighet med grundlagen — att hålla riksrätt mot honom. I sammanhanget är det viktigt att senaten kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete, om expresidenten fälls.
Ingen amerikansk president har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter det att han lämnat Vita huset.
Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
