De senaste åren har den så kallade mjölkkrisen väckt starka känslor hos svenskarna. Men få vet att politiker, sjukvård och skola har spelat en stor roll i att skapa den relation vi i dag har till det ”vita livsmedlet” – eller känner till de miljarder kronor som varje år betalas ut till de svenska mjölkbönderna.

Medierna har de senaste åren frekvent använt sig av termen mjölkkrisen. Hösten 2015, på finansministerns årliga budgetpromenad, samlades mjölkbönder för en demonstration i centrala Stockholm. I slagorden fick de med sig finansminister Magdalena Andersson som skrek: ”Stöd svensk mjölk, stöd svensk mjölk!” Samma år tog Lantbrukarnas riksförbunds mjölkopinionschef Karin Hallgren emot utmärkelsen Årets lobbyist som tidningen Resumé delar ut.

Mjölkbönderna har under flera år fått mindre och mindre betalt för mjölken de säljer. Orsaken är bland annat en minskad efterfrågan samtidigt som produktionen har gått upp. Kina, som är ett av de länder som EU exporterar till, förutspådde att mjölkdrickandet i landet skulle öka – men istället minskade det. Samtidigt införde Ryssland ett importstopp på mjölkprodukter från EU-länder. När exportmöjligheterna alltså minskade, ökade produktionen av mjölk i EU och globalt.

Håkan Jönsson, etnolog på Lunds universitet, anser att branschen till viss del har sig själv att skylla. Han menar att en förklaring till överskottet är den mottagningsplikt som det största mejeriföretaget i Sverige har. Arla är skyldiga att ta emot all den mjölk som deras cirka tretusen svenska medlemmar producerar. Den mjölk som Arla får in och inte kan sälja görs om till mjölkpulver som säljs till bland annat Mellanöstern och Afrika. När mjölkbönderna får mindre betalt för den mjölk de levererar, på grund av överskottet, producerar de ännu mer för att få ihop det ekonomiskt. Och därmed sänks priserna ytterligare.

– Man har byggt in en ond cirkel. Krisen är till viss del därmed självförvållad, säger Håkan Jönsson.

Arla själva håller inte med om att de har något ansvar för krisen. Eftersom överskottet på mjölk finns i hela världen tycker de inte att mjölkinvägningen i Sverige har någonting med det att göra.

– Hans resonemang håller inte. Det är för enkelt att säga så, säger Erik Bratthall, presschef på Arla.

De senaste åren har det rapporterats om hur flera svenska mjölkbönder per vecka lagt ner sin verksamhet. Men under 2017 har mjölkpriset gått upp igen. I början av juli fick Arlabönderna 3,43 kr per kilo mjölk. Ett år tidigare låg priset på 2,30 kr per kilo. Höjningen beror bland annat på en högre efterfrågan på produkter som smör och grädde.

1923: Svenska Mjölkintressenters upplysningsförening bildas. De byter år 1930 namn till Mjölkpropagandan. Deras uppgift är att få svenska folket att dricka mer mjölk.

1932: Svenska Mjölkproducenternas Riksförening (SMR) bildas.

1991: Mjölkfrämjandet bildas. De tar över Mjölkpropagandans uppgift som lobbyverksamhet för ökad mjölkkonsumtion.

1998: SMR, Mjölkfrämjandet och Svensk Husdjursskötsel blir tillsammans Svensk Mjölk.

2014: LRF Mjölk och Växa Sverige tar över Svensk Mjölks verksamhet.

Källa: Håkan Jönsson, etnolog på Lunds universitet och LRF Mjölk

Propagandan tar fart

”Mjölk är både mat och dryck” lyder versalerna på väggen. De trängs i hörnet på en stor affisch där en kanna fyller upp ett glas med den vita drycken. Nedanför bilden, på pallar intill stenbord, sitter kostymklädda, välkammade män och kvinnor uppklädda i utsmyckade hattar. Ostmackor och mjölkflaskor i glas står framdukade. Bakom disken betjänar fyra servitriser i vita arbetskläder sina kunder.

Fotografiet är taget under trettiotalet i en mjölkbar i Stockholm. Mjölkbarerna, som fanns på flera ställen runt om i Sverige, drevs av Mjölkbaren AB, ett aktiebolag startat av föreningen Mjölkpropagandan. Allt överskott från barerna gick till föreningens verksamhet.

Mjölkpropagandan bildades 1923 och var mejeriernas lobbyorganisation som skulle få svenskarna att dricka mer mjölk. Mjölkbarerna var bara en liten del av en stor lobbyapparat. De arbetade med informationsspridning via broschyrer och företag, utlyste tävlingar för barn, producerade filmer och gav ut en egen tidning. Organisationen startade upp som ideell, men kom snart att få statligt stöd.

– Mjölkpropagandan bestod inte bara av mejerierna och bönderna, de var snarare i minoritet, säger Håkan Jönsson. Det var läkare, lärare, hushållningssällskap och politiker som drev organisationen. Mjölken marknadsfördes av personer som inte hade någon direkt ekonomisk vinning av det. Det är unikt.

Mjölkindustrin hade ett tätt samarbete med myndigheter, skolor, sjukvård och politiker. Och det har den haft det sedan dess.

– Branschen har tagit aktiv del i statliga utredningar och varit involverad i samhällsfunktioner på ett mycket mer intimt sätt än andra branscher, säger Håkan Jönsson.

Den svenska mjölken

Vid mitten av 1800-talet sågs det som slöseri att dricka mjölken som den var, istället för att lagra den som ost eller smör. Mjölkpropagandans försök att öka mjölkkonsumtionen lyckades. Några år efter andra världskrigets slut drack svenskarna drygt 200 liter mjölk per person och år. Sverige utmärkte sig i ett internationellt perspektiv, här skulle man dricka mjölken som den var, medan man i andra länder fortsatte att i större utsträckning förädla den till ost och smör. Den vita mjölken framställdes som det rena, ofta i motsatts till det svarta kaffet. Så kom mjölken att knytas till en känsla av nationell tillhörighet – mjölken blev väldigt svensk.

Svenska Mjölkproducenternas riksförening (SMR) bildades 1932. På deras propagandistiska reklamskyltar kunde det stå: ”Ett friskare släkte är målet … Låt oss alla bli A-människor! Mjölk, smör, ost – skapa A-människor.” och ”Endast A-människor är fullgod arbetskraft”.

Mjölken och skolan

I folkskolan blandades barn med olika klassbakgrund, men mjölken där var gratis och lika för alla. Därför blev många upprörda när vissa kommuner tog bort skolmjölken.

– Man tänkte: ”Ska man till och med ta bort skolmjölken, vad har vi kvar då?” Det blir liksom inte ett angrepp på enskilda näringsämnen för mitt barn, utan det var ett angrepp på hela det samhälle som man har präglats av och vuxit upp i. Därför väcker mjölken starka känslor, säger Håkan Jönsson.
Skolmjölken finns fortfarande i de flesta av landets skolmatsbespisningar och varje år kan svenska skolor ansöka om att ta del av 70 EU-miljoner för att köpa in mjölkprodukter.

Samtidigt som skolelever kan fylla sina glas med mjölk i automater prydda med stora loggor från mejeriföretagen, är reklam direkt riktad till barn förbjuden enligt lag. Att som livsmedelsföretag få göra reklam i skolan är unikt. Arla håller dock inte med:

– Det finns ju loggor på allting. Om skolan köper in en penna så står ju företagsnamnet på den också, säger Erik Bratthall.

Förutom mejeriföretagsloggorna på mjölkmaskinerna har alla skolor som tar emot skolmjölksstöd en affisch med tecknade glada kor uppsatt.

Att mjölk är ett nyttigt livsmedel har länge varit branschens huvudargument för att sälja in sin produkt hos folket. Redan i bondesamhället på 1800-talet lärde man sig att det vid öroninflammation var bra att spruta in ljummen mjölk i örat – gärna direkt från spenen. Om man drabbades av engelska sjukan var det bäst att dricka osilad mjölk från en enfärgad ko. Denna syn på mjölkens nyttighet blev, till skillnad från mycket annat inom folkmedicinen, inte avvisad av den moderna vetenskapen. Därför kunde mejeriföretagen fortsätta lära svenskarna att mjölk är nyttigt och ”ger starka ben” trots att ordentlig forskning saknades.

Under 1970-talet började mjölkdrickandet i Sverige gå ner. Människor fick en ny syn på maten. Det var inte längre roligt att äta svensk husmanskost. Svenskarna ville vara kontinentala, och då kunde man inte dricka mjölk till sin utländska mat. Christer Eliasson som var chef för branschorganisationen Svensk Mjölk kallade mjölken ”den svenskaste av alla produkter.”

Men mjölken är och har aldrig varit en svensk produkt, den produceras över hela världen.

Förra året visade en undersökning att mjölk är det livsmedel som konsumenterna helst vill se svenskproducerat. Trots att mjölkdrickandet började minska redan för 40 år sedan har inte mjölkens särställning börjat ifrågasättas förrän nu.

• En ko i den svenska mjölkindustrin är ständigt, från den första inseminationen, dräktig och/eller lakterande.

• Honkalvarna som föds blir själva mjölkkor, första inseminationen brukar ske när kvigan är ungefär ett år. Eftersom tjurkalvarna inte producerar mjölk, skickas de flesta till slakt inom två år.

• Mjölkkorna skickas till slakt när de är cirka fem–sex år gamla.

• Ungefär 60 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkindustrin.

Källa: Jordbruksverket

Oatly vs Svensk Mjölk

2014 anmäldes havredrycksföretaget Oatly till Marknadsdomstolen. Det var branschorganisationen Svensk Mjölk, på uppdrag av mejerierna, som stod bakom anmälan. Anledningen var Oatlys marknadsföring på havredryckspaketen. Många formuleringar riktade sig direkt mot mjölkindustrin: ”It’s like milk, but made for humans”, ”No soy, no milk, no craziness” och ”No soy, no milk, no badness.”

I marknadsdomstolen vann mejeriföretagen och Oatly fick inte längre använda sig av ovanstående påståenden. Men om man ser till medieuppmärksamhet var Oatly de klara vinnarna. Siffror från Axfood visade att havredrycksförsäljningen ökade med 15–20 procent två veckor efter stämningen.

– Det var inte speciellt smart att anmäla Oatly, säger Håkan Jönsson på Lunds universitet. Men mjölkbranschen kände sig kränkta helt enkelt. Och de kände sig inte enbart kränkta av Oatly, utan av att bli ifrågasatta på djupet – vilket de inte hade blivit på 150 år.

”De kände sig inte enbart kränkta av Oatly, utan av att bli ifrågasatta på djupet – vilket de inte hade blivit på 150 år.”

Starkt stöd till bönder

I samma takt som mjölkbranschen börjar ifrågasättas, blir de svenska mjölkbönderna lovade hjälp av politiker. Den nuvarande regeringen har, tillsammans med bland annat banker, livsmedelsföretag och branschorganisationen LRF, tagit fram 87 punkter för hur man ska hjälpa mjölkbönderna. Samtidigt har dagligvaruhandeln också satsat på att hjälpa bönderna. Under 2015 drev Ica kampanjen Mjölkkronan där de tog en extra krona betalt per mjölkpaket, som gick direkt till bonden. Facebooksidor för att rädda de svenska mjölkbönderna och andra initiativ på sociala medier har startats.

Producerad mjölk (ton): 1995: 3 243 000. 2015: 2 933 160

Antal mjölkgårdar: 1995: 17 743. 2015: 4 161

Antal mjölkkor: 1995: 482 118. 2015: 338 379

Antal kor per mjölkgård (i snitt): 1995: 21. 2015: 81

Källa: Jordbruksverket

Mjölkböndernas miljarder

Även från EU- och statligt håll har pengar skjutits till. Hösten 2015 betalade Jordbruksverket ut en summa på nästan 90 miljoner, och sommaren 2016 tog de svenska mjölkbönderna emot 68 miljoner kronor i krisstöd från svenska staten. I år betalas 65 nya miljoner ut.

Men det finns mer EU- och skattepengar för mjölkbönder att få. Under åren 2013–2015 betalades totalt 8,4 miljarder kronor ut till svenska mjölkbönder, utöver de nämnda krisstöden. EU har stått för tre fjärdedelar av pengarna, och rena svenska skattekronor för en fjärdedel. Det innebär att drygt 700 miljoner svenska skattepengar varje år går direkt till mjölkbönderna.

Jordbruksverket betalar varje år ut cirka nio miljarder kronor till svenska jordbrukare. Mjölkbönderna utgör en liten del av alla de lantbrukare som tar emot ekonomiskt stöd, bara sju procent.

Mjölkbönder producerar dock inte bara mjölk. Ungefär 60 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkindustrin. Det innebär att mjölkbönder står för en ganska stor del av jordbrukets omsättning om man ser till hur stor procent av bondekåren de utgör. Enligt LRFs egna siffror stod mjölkbönderna år 2014 för knappt  23 procent av jordbrukets omsättning. 2015 tog mjölkbönderna, sju procent av landets jordbrukare, emot nästan tre miljarder kronor. Det är över 32 procent av alla de pengar som Jordbruksverket betalade ut.

Sven-Erik Bucht, Sveriges landsbygdsminister, är ytterst ansvarig för jordbrukspolitiken i Sverige. Han lägger ansvaret hos EU.

– När vi fick inträdesbiljetten till EU 1995 var vi fullt medvetna om att vi har en gemensam jordbrukspolitik. Väldigt stora delar av EUs budget går till jordbrukssektorn. Sedan kan man tycka att EU ger för mycket pengar till jordbruket. Men när vi är med där ska vi ju givetvis nyttja det så mycket vi kan, säger han.

Färre men större

Trots att flera mjölkgårdar i veckan har stängts ner de senaste åren har antalet kilo mjölk som produceras i Sverige inte minskat i samma takt. Enligt Jordbruksverket har antalet mjölkgårdar minskat med mer än 90 procent sedan 1976. Mjölkkorna har under samma period bara minskat till hälften så många. Det innebär att mjölkföretagen i dag i snitt har fler kor. Och det innebär att en mjölkko, på grund av bland annat hård avel, producerar dubbelt så mycket mjölk i dag som hon gjorde för 50 år sedan. En svensk mjölkko producerar cirka 30 liter mjölk varje dag. Därför har själva mjölkproduktionen i Sverige inte minskat markant. Det är mjölkbranschen som har förändrats – färre men större gårdar med fler kor som producerar mer mjölk.

Kanske måste livsmedelsindustrin på något sätt subventioneras för att vi ska fortsätta ha en tillräcklig tillgång på mat. Men som Håkan Jönsson på Lunds universitet säger:

– Man kan naturligtvis med rätt ifrågasätta om just mjölkbönder behöver mer skydd än andra.