Omställningen till ett fossilfritt samhälle går för långsamt, det anser ett trettiotal engagerade i gruppen Auroramålet. Allt från juriststudenter och gymnasiestudenter till yrkesverksamma och pensionärer deltar genom att plöja igenom rapporter om klimatförändringarna och studera lagrum.

– Staten har ett ansvar och vi har ett åtagande gentemot Parisavtalet men också barnkonventionen och vår egen klimatlag. Det här är vårt sätt att göra det konkret, säger Flynn Smedman, en av de engagerade.

Ska samråda med experter på miljörätt

Om söndagarna möts de i en videokonferens för att uppdatera varandra om hur det går.

– Allt sker på ideell basis och vi har expertis inom olika områden, säger Flynn Smedman.

Gruppen kan sägas ha vind i seglen. När stiftelsen Urgenda vann ett rättsfall mot den nederländska staten i december 2019, för att inte ha kapat utsläppen tillräckligt fort, var det ett historiskt utfall. I somras sågades Irlands klimatplan av en domstol och i dagarna skedde det igen. Den här gången var det 2,3 miljoner franska medborgare som vann mot den franska staten, som enligt domstolen inte låg i fas med sina egna klimatmål.

– Varje fall som klimatrörelsen vinner ökar sannolikheten för fler framgångsrika stämningar, kommenterade miljöprofessorn Johan Rockström domen i en artikel förra veckan.

Kombinationen av Parisavtalet och en omställning som drar ut på tiden, har fått antalet klimatrelaterade rättsfall att skjuta i höjden. I en färsk FN rapport framgår att de fördubblats de senaste åren. Bakom stämningarna står alltifrån barn och unga, till pensionärer, migranter och grupper ur ursprungsbefolkningen, enligt FN:s miljöprogram (UNEP).

– Klimatrelaterade rättstvister har en nyckelroll för att få regeringar och företag att ta sig an uppgiften att bekämpa klimatförändringarna, sa Michael Burger, chef för juristlinjen på Sabin center for climate change vid universitetet Columbia i USA i samband med att rapporten släpptes.

"Räcker inte med ambitiösa mål"

De över 1 500 rättsfallen som lämnats in under 2020 rör alltifrån att företag anklagats för greenwashing till att regeringar inte gör tillräckliga anpassningar för de väntade klimatförändringarna. Men också – likt det nederländska, irländska, franska och nu planerade svenska klimatmålet, att utsläppen inte minskar i den takt länderna förbundit sig att göra det.

En av trenderna UNEP skönjer är att ett ökande antal fall förlitar sig på grundläggande mänskliga rättigheter, så som rätten till liv, hälsa, mat och vatten. Hur det svenska Auroramålet ska lägga upp sin stämningsansökan diskuteras nu. Inom kort ska ett seminarium anordnas, där gruppen ska diskutera frågan med experter på miljörätt. För även om Sverige är ambitiöst, jämfört med andra länder – är det inte tillräckligt, anser Flynn Smedman, som tillsammans med de andra engagerade samlar på sig underlag som ska backa deras påståenden.

– Vår ingång är att miljömålen är för lågt satta, sedan räcker det inte med ambitiösa mål om vi inte gör tillräckligt för att uppnå dem, säger Flynn Smedman.

”Som en smocka i ansiktet”

De engagerade bakom Auroramålet undersöker nu om den svenska klimatlagen och Europakonventionen kan användas mot staten. Men förhoppningen är också att kunna använda sig av barnkonventionen, som nyligen blev svensk lag. Därför ska de som ska stå bakom den svenska stämningen vara barn, berättar Flynn Smedman vidare.

– Alla har någon relation till barn, antingen är de det själva, har varit det eller känner någon. De är själva symbolen för vad vi kämpar för, framtiden.

Du är själv ung, hur ser du själv på framtiden?

– De senaste åren har varit som en smocka i ansiktet och jag har blivit överväldigad av det allvarliga i det hela, om sårbarheten i vårt system.

Sveriges utsläpp minskar men i för långsam takt för att ligga i linje med målet om att uppnå nettonollutsläpp till 2045, enligt Naturvårdsverket. Ett mål som klimatpolitiken ska utgå ifrån, enligt klimatlagen. Gruppen avser lämna in sin stämningsansökan under våren.