– Fastighetsbranschen har en väldigt stark röst och det har gjort att medborgarperspektivet har fallit bort lite i debatten, säger Carina Listerborn, professor i urbana studier vid Malmö universitet.

Hon och 23 andra författare i boken skriver med utgångspunkt från sina olika expertområden, men har också kommit fram till en gemensam kravlista med 22 krav, tänkta för att inspirera politiker, allmänhet och aktivister.

De grundläggande kraven handlar om allas rätt till ett hem, precis som det står i grundlagen, och att hyresgäster och hyresrätter ska stå i centrum igen.

– Alla har rätt till en bostad och alla barn har rätt till en bostad, inte minst nu när vi skrivit under barnkonventionen. Rätten till en permanent bostad är viktig också . Det finns många som har svåra förutsättningar och behöver flytta runt. Det finns en ojämlikhet och en segregation på bostadsmarknaden idag och det innebär att alla inte får en jämlik start i livet, säger Carina Listerborn, och fortsätter:

– Det är ett stort problem att många inte kommer ut på bostadsmarknaden i dag om man inte har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt. Bostadsbristen går lite i arv, kan man säga.

Hyrorna blir dyrare i förhållande till inkomsterna

Därför behöver man värna om hyresrätten och allmännyttan, menar hon.

– Hyrorna har blivit dyrare och dyrare i förhållande till inkomsterna, samtidigt som bostadsrätterna har ökat mycket i värde. Där har man dessutom möjlighet till att använda rutavdrag och ränteavdrag. Det har helt enkelt blivit mycket mer gynnsamt att äga sitt boende, och det är ju en politisk intention som man har haft, säger hon.

Samtidigt blir de som bor i hyresrätt förlorare ekonomiskt sett.

– Detta leder till att människor låser fast sig i lån och att många tar större lån än de kanske klarar av. Sverige är ju ett av de mest privatbelånade länderna i hela Europa idag, och om räntorna skulle öka så finns det en risk för en gigantisk lånebubbla.

Trots det så säljs många hyresrätter ut till privata aktörer.

– Det finns globala aktörer som till exempel Blackstone och Vonovia som via lokala bolag köper upp hyresrätter i till exempel miljonprogramsområdena, renoverar dem och gör dem mycket dyrare. Ibland vet man knappt vem som äger bostäderna.

Naivt när det gäller försäljning av allmännyttan

I Danmark har man tagit itu med det här genom att besluta att de som köper bostäderna inte får sälja dem vidare utan måste stå som ägare under ett visst antal år, berättar Carina Listerborn.

– Då blir det mindre attraktivt, för de vill göra snabba vinster. Men Sverige är helt naiva när det gäller detta. Allmännyttan säljs ut för att få in lite pengar, och sen blir de nya bostäderna dyrare och priserna trissas upp.

Författarna i boken kommer inte med några detaljerade förslag om hur situationen ska lösas, utan vill att man ser helheten och hur saker hänger ihop. Det behövs en stadsplanering för kvalitet och rättvisa och ett bostadssystem som bekämpar ojämlikhet och segregation, menar de.

I samband med coronapandemin har det blivit mer tydligt hur trångboddhet och behovet av att resa långt för att komma till jobbet har gjort att människor drabbats olika hårt.

Synlig ojämlikhet

– Aldrig har det väl varit så synligt som nu hur ojämlikheten ser ut. Vissa kan köpa sig ett gott boende och komma bort från centrum medan andra är hänvisade till vissa områden och kanske lever tillsammans med äldre släktingar i generationsboenden.

Carina Listerborn undrar varför detta inte har diskuterats mer, men är egentligen inte förvånad.

– Medelklassen i Sverige bor bra, och de andra är inte så ”intressanta” ur ett ekonomiskt perspektiv. Istället tar sig problemen andra uttryck, som boendesegregation och oro i samhället. Man pratar ofta om att det ska vara fler poliser på gatorna, men frågar sig inte hur folk bor. Man ser symtomen, men kanske inte var problemen kommer ifrån.

Helt klart behöver man ta ett helhetsgrepp över frågorna och följa upp hur kommunerna arbetar med bostadsförsörjningskravet.

– Men vem ska driva det? Branschen står väldigt nära makten i de här frågorna, men ska vi låta dem göra det? Vi behöver en politik som står över detta. Vi hoppas att den nya bostadsministern ska ta tag i de sociala frågorna. Hon har ju pratat om detta, så vi hoppas det. Vi tänkte faktiskt skicka en bok till henne och önska henne lycka till, säger Carina Listerborn.