I sin första integritetsskyddsrapport till regeringen lämnar myndigheten ett tydligt budskap: Sveriges högt ställda mål om att vara ”bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter” måste i allt högre utsträckning sammanfalla med tydliga mål och åtgärder för att stärka skyddet för medborgarnas integritet.

– För att det ska bli så krävs riktade satsningar i det syftet på forskning och utveckling av ny teknik, säger Karin Lönnheden, stabschef på IMY.

I rapporten pekas bland annat ”internet of things” (IOT) ut som ett område med särskilt stora risker för den personliga integriteten. IOT beskriver fenomenet där allt fler saker kopplas upp mot internet, som vitvaror, lampor eller element, men som framför allt kommer få stora effekter på industrin och smarta städer framöver.

– Den stora integritetsrisken med IOT är massinsamling av data. Det sker i dag framför allt på internet, när vi laddar ned appar eller besöker hemsidor, men med IOT kommer datainsamlingen i stor utsträckning att flytta ut i den fysiska världen, säger Karin Lönnheden.

Spårar rörelser

Det kan då handla om kameror eller sensorer som dokumenterar hur människor rör sig ute i samhället.

– Man kommer att kunna kombinera positionsdata och data om individer på ett sätt som gör det möjligt att kartlägga och spåra oss i den fysiska världen på samma sätt som på nätet i dag. Skillnaden kommer vara att det blir mycket svårare att upptäcka att en datainsamling över huvud taget sker.

Utvecklingen kring insamling av biometriska data, som fingeravtryck, ansiktsigenkänning och rörelsemönster, är ett annat område som pekas ut som särskilt integritetskänsligt i rapporten. Riskerna kan bland annat bestå i att bli bestulen på sådana uppgifter, säger Karin Lönnheden.

– Biometriska data används ofta för identifiering och är säkrare än vanliga lösenord. Men om de hamnar i felaktiga händer går det inte att byta ut på samma sätt som ett lösenord. Man kan ju inte beställa ett nytt fingeravtryck, eller välja en annan ansiktsform, utan hamnar biometriska data i fel händer riskerar integritetsskadan att bli permanent.

AI en risk

IMY lyfter även fram utvecklingen kring artificiell intelligens (AI) som särskilt problematisk ur integritetssynpunkt. Det beror bland annat på att transparensen kring vem som hanterar ens data blir lidande när det är en maskin som gör det.

Där uppstår även svårigheter kring ansvarsfrågan.

– Den som behandlar personuppgifter har en lång rad skyldigheter men med AI, som förmedlar data mellan många olika aktörer, kan det vara svårt att hålla reda på vem som har vilka data, och vad de används till.

För att motarbeta utvecklingen är det viktigt att ha med sig integritetsaspekten och implementera rätt säkerhetsmekanismer i tekniken från början, säger Karin Lönnheden, och exemplifierar med IOT.

– Risken är att vi bygger in oss i IOT-lösningar som individer och samhälle och då snabbt blir beroende av det, och först efteråt upptäcker att den här datainsamlingen är problematisk, oproportionerlig, oetisk eller till och med farlig. Men då finns risken att det nästan är omöjligt att dra tillbaka den.