Huvudstaden Naypyidaw är full av vägspärrar och i Myanmars största stad Rangoon har anhängare till militären gått ut på gatorna för att fira måndagens kupp.

På flera håll i landet försöker människor desperat hamstra mat. Bland många myanmarier finns också en ilska över militärens maktövertagande, som sätter punkt för ett årtionde av demokrati som naggats i kanten av såväl korruption som förföljelsen av rohingyer, som av FN beskrivits som ett folkmord.

– Det är extremt upprörande. Jag vill inte ha någon kupp, säger en 64-årig man i Rangoonstadsdelen Hlaing.

– Jag har bevittnat många förändringar i det här landet och såg fram emot en bättre framtid, fortsätter mannen, som inte vill uppge sitt namn av rädsla för repressalier.

Fördes bort i gryningen

Aung San Suu Kyi, Myanmars president Win Myint och ett icke angivet antal medlemmar ur regeringen fördes bort från sina hem i huvudstaden Naypyidaw i gryningsräder.

Militären har gått ut i sin egen tv-kanal och meddelat att all makt har tagits över av överbefälhavaren Min Aung Hlaing. Det motiveras genom det påstådda valfusk som militären hävdar förekom i höstens val, där Aung San Suu Kyis parti NLD vann stort.

”Acceptera ingen kupp”, hälsar Suu Kyi, enligt NLD:s Facebookkonto. Hon ska ha förberett budskapet innan det att hon fördes bort.

Undantagstillstånd

Militären har utlyst ett års undantagstillstånd och hävdar att det är nödvändigt för att behålla stabiliteten i landet.

”Valkommissionen UEC har misslyckats med att lösa stora oriktigheter i det allmänna valet som hölls den 8 november 2020”, står det i det uttalande som lästes upp i tv och som den av militären nu tillsatte presidenten Myint Swe har skrivit under.

Uttalandet anklagar ”andra partier” för att skada stabiliteten i landet. ”Situationen måste lösas inom lagens ramar och ett undantagstillstånd är utlyst”, fortsätter det.

Armén meddelar att nyval kommer att hållas efter det att undantagstillståndet har löpt ut. Då kommer makten att överlämnas till det parti som vinner valet, som armén i ett uttalande på Facebook påstår skulle vara ”fritt och rättvist”.

Fördömandena haglar

Från omvärlden kommer en strid ström av fördömanden, med USA i spetsen. Den amerikanska regeringen kommer att ingripa mot de skyldiga om måndagens åtgärder inte dras tillbaka, hotar Vita husets talesperson Jen Psaki i ett uttalande.

Även utrikesminister Antony Blinken uppmanar Myanmars militär att släppa alla regeringsföreträdare och företrädare för civilsamhället och respektera fjolårets valresultat.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson fördömer kuppen och kräver att Suu Kyi släpps fri. FN:s generalsekreterare António Guterres, EU:s permanente rådsordförande Charles Michel, Japan, Indien och Australien har gjort liknande uttalanden, liksom Sverige, Norge och Danmark, medan en talesperson för Filippinernas president Rodrigo Duterte säger att händelserna är en ”intern angelägenhet”.

Kina, som brukar motsätta sig FN-ingripanden i Myanmar, nöjer sig med att uppmana alla sidor att ”komma över sina meningsskiljaktigheter”.

Ledamöter instängda

Någon timme efter de första rapporterna om att Myanmars ledare förts bort meddelade landets statliga tv-kanal via Facebook att de har ”tekniska problem” och inte kunde sända. Även internet och telefonlinjer har legat nere, enligt internationella nyhetsbyråer.

Samtliga banker håller stängt, enligt landets bankförening på grund av dålig internetuppkoppling.

Militärkuppen sattes i verket bara timmar innan det nyvalda parlamentet var tänkt att sammanträda för första gången. Säkerhetsstyrkor i huvudstaden har fattat posto utanför ledamöters bostäder, uppger två av dem.

Överbefälhavaren Min Aung Hlaing varnade i förra veckan för att det under vissa omständigheter kan bli nödvändigt att upphäva grundlagen. Militärledare hävdade i lördags att militären skulle följa grundlagen och att uttalandet inte alls var ett hot om en militärkupp, men måndagsmorgonens händelser är kulmen på flera veckors klagan om valfusk.

Det var bara ett decennium sedan som Myanmar trädde ut ur närmare 50 år av militärstyre. Men makten har trots demokratiseringen fortsatt varit delad mellan den civila regeringen och landets generaler.