I dagarna är det vernissage för Malmö konsthalls stora utställning med Ceija Stojka, konstnären som vigde sitt konstnärskap till att öka förståelsen kring den romska delen av Förintelsen. Den delen är något som har glömts bort i historieskrivningen, förklarar konsthallschefen Mats Stjernstedt.
Hon var knappt tio år när hon skickades till Auschwitz tillsammans med sin familj. Det skulle inte bli det enda koncentrationslägret som Ceija Stojka deporterades till. Vid krigslutet 1945 hade hon överlevt inte bara Auschwitz, utan även Ravensbrück och Bergen-Belsen. Större delen av hennes släkt utplånades dock av nazisterna.
Ceija Stojka, som gick bort 2013, kom från en kringresande romsk familj och skulle senare i livet komma att skilda sitt och andra romers liv före, under och efter kriget. Konstnärskapet kom sent, hela 40 år efter freden, och präglades mycket av hennes upplevelser under Förintelsen – ofta skildrat genom ett barns ögon.
Nu presenterar Malmö konsthall en utställning med Ceija Stojka, i samarbete med Ceija Stojka international fund och Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC). Det är den första stora presentationen av Ceija Stojkas konstnärskap som genomförs i Sverige.
Det hela började 2018, förklarar Mats Stjernstedt, chef på Malmö konsthall.
– Jag var i Paris och fick höra att en utställning med hennes konst hade visats där. Jag blev intresserad och insåg hur lite jag kunde om den romska samtidskonsten, och om romsk kultur överhuvudtaget, säger han.
Malmö konsthall kontaktade personerna bakom utställningen i Paris, Noëlig Le Roux och Xavier Marchand, och eftersökte material. Tre år senare har utställningen nu alltså byggts upp i Malmö, fast i större format.
För de som inte känner till Ceija Stojkas konstnärliga uttryck, vad skulle du säga är utmärkande för henne?
– Hon var väldigt experimentell i sitt uttryck, använde inte bara penslar utan målade också med händerna.
– I sitt konstnärskap har hon skildrat sina barndomsminnen av hur romerna levde på 30-talet och sin egen uppväxt i ett romskt sammanhang. Det övergår sedan till skildringar av hur familjen, efter Nazitysklands annektering av Österrike, blir förföljd och jagad, hur de gömmer sig för polisen, arresteras och slutligen sätts i koncentrationsläger.
När Ceija Stojka gick bort 2013 lämnade hon över tusen målningar och teckningar efter sig, och dessutom flera böcker. Under Malmö konsthalls utställning presenteras 140 verk, tillsammans med flera av hennes texter.
Bland de konstverk som ni ställer ut, finns det något som du själv har fastnat särskilt för?
– Jag har fastnat för ett verk som visar ett öga. Det är också det verk som vi har valt att representera utställningen med.
I ögat, till synes uppspärrat i skräck, avtecknas olika små bilder i ögonvitan – en skorsten med ett hakkors på, en svart fågel, en dödskalle.
– Hon är ett ögonvittne, hon har fått bevittna, och nu vill hon att vi ska se, säger Mats Stjernstedt.
Den romska delen av Förintelsen har inte varit särskilt omskriven, vad tror du att det beror på?
– Vi har pratat med forskare om detta. Det handlar om strukturer som har diskriminerat romer under lång tid, vilket har påverkat historieskrivningen. Man vet fortfarande inte hur många romer som försvann under Förintelsen. Många romer som mördades fanns inte registrerade och var inte synliga i samhället.
– Men för att få en tydlig bild ska man tala med romerna själva. Det är en av anledningarna till varför Malmö Konsthall har samarbetat med RIKC i den här utställningen. För att de ska få berätta om sin historia.
Den 29 januari är det digital vernissage av utställningen som sedan pågår fram till den 18 april. På grund av coronapandemin är Malmö konsthall stängd fram till den 31 januari. Besked från Malmö stad gällande öppning väntas den 1 februari.
