Journalisten Henrik Evertsson ville söka mer kunskap om varför färjan Estonia förliste. Därför lät man en dykrobot filma vraket. ”Vi hade ett behov av att göra just den här informationshämtningen”, säger Evertsson när han förhörs i tingsrätten.
Henrik Evertsson och en kollega till honom är åtalade för att ha brutit mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak på Östersjöns botten. I dag inleddes rättegången i Göteborgs tingsrätt.
Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, angav flera skäl för att betrakta de åtalade som oskyldiga. Filmteamet befann sig på en tysk båt, som avgått från tysk hamn – och Tyskland har inte skrivit under den särskilda Estonialagen. Därmed trodde man sig inte göra något brottsligt.
Dessutom har filmteamets dykningar gett ny information om Estonia.
– Det är en uppenbart ursäktlig åtgärd, som man gör för yttrande- och informationsfrihetens skull, säger Johan Eriksson till tingsrätten.
"Omfattande diskussion"
Dykningarna ägde rum i september 2019, på platsen i Östersjön där Estonia förliste 1994. Filmmaterialet användes sedan i dokumentärserien ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, som visades på Discovery i höstas.
Bilderna visade bland annat ett stort hål i skrovet som tidigare inte varit känt.
– Det har lett till, får man säga, en omfattande diskussion, konstaterar kammaråklagare Helene Gestrin när hon beskriver vad som hänt inför rätten.
Statens haverikommission kontaktade filmteamet och fick ta del av deras material, och nu granskas katastrofen på nytt, av myndigheter i flera länder.
Släpptes fram
En omständighet som togs upp under rättegången var att ett finländskt kustbevakningsfartyg, vid namn Turva, flyttade sig för att släppa fram filmteamets båt till vrakplatsen.
– Vi hade absolut respekterat om hon hade visat någon myndighetsutövning på platsen, säger Henrik Evertsson om Turvas agerande.
Filmteamet var också noga med att ha stöd av den största föreningen för anhöriga till katastrofens offer.
– Man skulle inte filma inne i fartyget, eller på något sätt filma så att det skulle bli etiskt oacceptabelt, säger advokat Johan Eriksson i sin beskrivning av hur filmteamet resonerade.
Lagen kan ändras
Dykets syfte och resultat kan eventuellt vägas in om Göteborgs tingsrätt finner de åtalade skyldiga, och ska ge ett lämpligt straff. Maxstraffet för brott mot gravfriden är två års fängelse, men det är mycket osannolikt att tingsrätten landar där.
I samband med myndigheternas nya intresse för katastrofen har regeringen beställt ett förslag om hur lagen om gravfrid kan ändras, för att tillåta nya undersökningar.
Fakta: Estoniakatastrofen
Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet när Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter att dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.
