Kvinnan, som nu fått rätt i Europadomstolen, kunde inte betala de böter hon fått och blev därför frihetsberövad i fyra dagar. Men i sitt yrkande till domstolen menar hon att tiggeriförbudet strider mot hennes rätt till privat- och familjeliv, då det berövade henne möjligheten att försörja sig.

Detta tog Europadomstolen fasta på och menar att det bryter mot artikel 8 i Europakonventionen:

”Vi noterar att den sökande kvinnan kom från en extremt fattig familj, var analfabet, saknade arbete och inte hade tillgång till socialt stöd. Att tigga var ett sätt att överleva för henne. Domstolen bedömer att, eftersom hon var i en så uppenbart sårbar situation, hade hon rätt att, som en följd av rätten till mänsklig värdighet, fortsätta sin strävan och försöka möta sina basbehov genom att tigga”, skriver domstolen.

"Går inte att kriminalisera fattigdom"

Domen välkomnas av både Amnesty Sverige och Civil rights defenders.

– Europadomstolens dom bekräftar att förbud mot passiv pengainsamling är i strid med de mänskliga rättigheterna och att varje människa har rätt att förmedla sin nöd, säger Aida Samani, jurist på Civil rights defenders.

”Det går inte att kriminalisera fattigdom”, skriver Johanna Westeson, ansvarig för diskriminering på Amnesty Sverige i ett pressmeddelande angående domen.

Hon drar också slutsatsen att domen förmedlar att man behöver väga ett tiggeriförbud mot vilken effekt det skulle ha på de enskilda som drabbas — alltså på de människor som tigger.

”När en sådan avvägning görs måste de enskildas utsatthet tas i beaktande. Om människor lever i extrem fattigdom och har mycket små möjligheter att försörja sig på annat sätt än att tigga, är staternas utrymme att förhindra dem från att göra det mycket begränsat under Europakonventionen”, skriver hon.

Sist men inte minst konstaterar hon att överlevnad, även genom att tigga för sin försörjning, är intimt förknippad med rätt till mänsklig värdighet.

Kan få effekt också i Sverige

Domen är även viktig ur ett svenskt perspektiv eftersom Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Därmed har domen en prejudicerande verkan på kommande domar. Därför hoppas både Amnesty Sverige och Civil rights defenders att de kommuner i Sverige som har infört tiggeriförbud ska ompröva sina beslut. De uppgår nu till 15, om man räknar med de som infört tillstånd för tiggeri, uppger Amnesty.

”Det är en mycket liten andel av Sveriges kommuner, men det är ändå en allvarlig utveckling som har lett till stigmatisering och ytterligare utsatthet för en mycket sårbar grupp”, skriver Johanna Westeson.

År 2017 överklagade Civil rights defenders Vellinge kommuns tiggeriförbud, som var det första i Sverige. Det slutade med att Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte ta upp målet. I en annan process, där Länsstyrelsen upphävde Vellinge kommuns förbud, beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att ett förbud inte strider mot ordningslagen.

Men i dessa processer prövade man aldrig om tiggeriförbudet är förenligt med mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen och Regeringsformen, menar Civil rights defenders. Fokus låg endast på ordningslagen. Därför blir Europadomstolens dom viktig.

– De kommuner som har infört tiggeriförbud behöver nu skyndsamt ompröva förbuden, säger Aida Samani.

Civil rights defenders kommer att fortsätta driva frågan juridiskt i Sverige och Amnesty Sverige kommer att följa frågan noga i kontakter med regering och rättsliga instanser.