Produktionen av alger och växter (primärproduktion) har en central betydelse för upprätthållandet av de unika födovävarna i de arktiska vattendragen. Den reglerar också vattenkvaliteten och påverkar utsläppen av koldioxid från ekosystemet.

För att försöka förstå och förutse hur de pågående klimatförändringarna kan påverka tillväxten i vattendragen i framtiden har Maria Myrstener vid Umeå universitet i sin doktorsavhandling undersökt hur dessa ekosystem fungerar i dag och vilka fysiska och kemiska faktorer som påverkar dem.

Sjunker på sommaren

Studien, som framförallt är utförd i fjällbäckar i och omkring Abisko i Norrbotten, pekar på att tillgången på näringsämnen som fosfor och kväve påverkar stora delar av ekosystemet och avgör hur växtsäsongen ser ut.

I bäckarna når dessa näringsämnen sina högsta koncentrationer under våren och hösten och produktionen av växter är därmed störst under dessa säsonger, medan de sjunker under somrarna och leder till mindre växtlighet och ett minskat koldioxidupptag. Detta i skarp kontrast till hur det ser ut på land, där växtsäsongen följer solen och toppar under sommarmånaderna.

I takt med temperaturökningarna finns därmed en påtaglig risk för att näringsämnena sjunker ytterligare framöver, vilket hotar produktionen i bäckarna och därmed stora delar av ekosystemet, enligt studien.

– Vid en fortsatt snabb temperaturökning och minskande näringskoncentrationer räknar vi tyvärr med att dessa fjällbäckar kommer bli negativt påverkade, säger Maria Myrstener till Umeå universitet.

Du kan ta del av studien här: The role of nutrients for stream ecosystem function in Arctic landscapes: drivers of productivity under environmental change