Timslånga köer för att köpa bröd gör att barn riskerar att missa skolan i Syrien. Den ekonomiska kollapsen gör att många går hungriga – när regimen tvingas att ransonera tillgången på basvaror.
Abu Mohammed och hans två äldsta söner inleder varje dag med att be i gryningen. Sedan turas de om att bege sig till ett statligt bageri. Där får de vänta i timmar – vilket gör att de ofta kommer försent till jobbet eller skolan. Ibland missar de en hel dag.
– En dag köade jag i sju timmar, berättar Abu Mohammed för The Washington Post över telefon från Damaskus.
– Dagen därpå var det åtta timmar, sedan sex. Det påverkade mitt jobb. Och jag behöver jobba. Jag måste överleva.
Ekonomisk kris
Livsmedelskrisen är ett av de mest synliga exemplen på den ekonomiska härdsmälta som plågar Syrien – där bröd alltid har varit en självklar del av i princip varje måltid.
I oktober fördubblades priset på subventionerat bröd, som de allra fattigaste och mest utsatta människorna är beroende av för att ha något att stoppa i magen. Förpackningarna blev också mindre, kvalitén sämre och det infördes gränser på hur mycket bröd som en familj får lov att köpa. Ransoneringen gäller även andra basvaror och det råder brist på såväl medicin som bränsle i landet.
– Halva dagen går åt till att vänta på bröd, det är skrattretande. Och den andra halvan av dagen tillbringar jag i en kö till bensin, säger Damaskusbon Abu Alaa till NPR.
Förra veckan meddelade oljedepartementet att man kommer att behöva skära ner på distributionen av bränsle på grund av försenade leveranser.
Inflation
Bashar al-Assad har lyckats ta tillbaka stora delar av de områden som togs över av den väpnade oppositionen under krigets mest brinnande dagar. Men mycket ligger i ruiner och återuppbyggnaden går trögt. Och även om boenden i regeringskontrollerade områden slipper strider finns inte särskilt mycket att fira. Syriens ekonomiska kollaps har slagit hårt mot befolkningen som har tvingats se löner och besparingar krympa.
På mindre än ett år förlorade det syriska pundet omkring 70 procent av sitt värde mot den amerikanska dollarn. För en statsanställd har det lett till en lön värd motsvarande omkring 170 kronor, enligt NPR.
Den ekonomiska situationen har förvärrats av virusrelaterade nedstängningar, bankkrisen i Libanon och den syriska regimens isolering. Sanktioner från väst förbjuder försäljning av bränsle till Syrien, som bara kan köpa olja från Iran.
Uppmanas baka
Jordbruksminister Hassan Qatana har försökt att avleda missnöjet genom att föreslå att människor börjar baka sitt eget bröd. Men det råder också brist på vete i Syrien, som innan kriget var ett medelinkomstland som var självförsörjande i produktionen av sädesslaget.
Situationen kompliceras av att mest vete produceras i de nordöstra delarna av landet, som kontrolleras av den kurdiska administrationen. Den har visserligen sålt en del till Damaskus men enligt analytiker har den också sparat stora delar till sina egna invånare. Samtidigt har jordbruksmark i regimområden sargats av skogsbränder och dessutom har Ryssland under pandemin minskat storleken på sin för Syrien mycket viktiga veteexport.
Vetekrisen fortsatte att påverka brödbristen i regeringskontrollerade områden under december, skriver FN:s livsmedelsprogram WFP som konstaterar att det svaga pundet och sanktionerna gör det svårt för landet att köpa vete på den öppna marknaden.
Fakta: Syriens ekonomi
Syrien hade före kriget en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv.
Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försök att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.
Sedan krigsutbrottet 2011 har Syriens ekonomi försämrats kraftigt.
Redan före kriget var subventioner av basvaror en kostsam post i statens räkenskaper. En av regeringens första åtgärder när oroligheter började rapporteras 2011 var att höja löner och avbryta de impopulära ekonomiska nedskärningarna. Denna politik blev dock svår att upprätthålla när statens inkomster minskade och utgifterna för kriget ökade. Regeringen har därför stegvis tvingas skära ner subventionerna, trots folkligt missnöje.
Källa: Landguiden/UI