Allianspartierna gör helt om och säger gemensamt nej till regeringens förslag om en grundlagsändring som skulle sätta stopp för kritiserade söktjänster som Lexbase. ”Svagt”, tycker justitieminister Morgan Johansson (S).
Regeringen föreslog i december att kritiserade söktjänster inte längre ska skyddas av grundlagen – till exempel Lexbase, som mot betalning erbjuder offentliga uppgifter från domstolar och myndigheter.
De borgerliga partierna stod bakom förslagen i Mediegrundlagskommittén, men tycker nu att de har stora brister när det gäller avgränsning och tillämpning, och att frågan därför bör utredas på nytt.
– Vi har tagit intryck av kritiken och ändrat uppfattning. Man måste stå trygg i sina värderingar och sina synpunkter men man får inte lov att vara rädd för att ändra ståndpunkt när det kommer fram berättigad kritik, säger Tobias Billström, Moderaternas gruppledare i riksdagen.
Invändningarna från oppositionen rör bland annat att databaser som vänder sig till jurister ska undantas. Det är inte heller tillträckligt preciserat, menar Tobias Billström, som också reagerar på formuleringen ”seriöst granskande journalistik”.
– Vi lever i ett samhälle där etablerade medier kompletteras med medier som arbetar med plattformar på internet. Det är viktigt för oss i Alliansen att lagstiftningen behandlar alla journalistiska aktörer lika, säger han.
Eftersom Sverigedemokraterna tidigare sagt nej innebär det att regeringen inte kan få grundlagsändringen igenom riksdagen.
Justitieminister Morgan Johansson är kritisk.
”Det är mycket svagt av de borgerliga partierna att inte orka stå upp för förslag som de själva varit med om att utarbeta”, säger han i ett skriftligt uttalande till TT.
”Nu kan integritetskänsliga uppgifter om tusentals människor också i fortsättningen spridas via internet till väldigt många. Det handlar inte bara om de som döms för brott, utan även om vittnen och brottsoffer”, fortsätter Morgan Johansson.
Tobias Billström påpekar att Alliansen fortfarande står fortsatt bakom andra delar i propositionen om, till exempel delar som rör register som innehåller känsliga personuppgifter, och som i motsatt till domssamlingarna inte bygger på offentliga uppgifter.
Fakta: Regeringens proposition
Mediegrundlagarna är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Internets utveckling anses kräva ändringar i grundlagarna.
Regeringen föreslår en begränsning av grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter av integritetskänslig karaktär. Det gäller uppgifter om till exempel politiska åsikter, religion, hudfärg, uppgifter om hälsa och sexuell läggning, eller domar i brottmål.
Propositionen föreslår också att ansvariga utgivare inte ska vara ansvariga för uppgifter som är mer än ett år gamla på till exempel en tidnings webbsida.
En annan viktig förändring är att Sverige ska kunna ge rättsligt bistånd till länder när det gäller brottsutredningar mot personer som vistas i Sverige, även när det berör brott på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Propositionen bygger på Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016.
Tanken var att grundlagsändringarna skulle träda i kraft 1 januari 2019.
För att ändra grundlagen krävs ett riksdagsbeslut före valet och ett efter.
