Donald Trump väntas ofrivilligt skriva historia som den enda USA-president som ställts inför riksrätt två gånger. Möjligheten att han fälls är större denna gång – men ändå föga troligt. Kongressdebatten om åtalet inleddes med starka ord och känslor.
Det demokratledda representanthuset samlades klockan 15 svensk tid för ta ställning till den formulerade åtalspunkten: anstiftan till uppror. Detta på dagen en vecka efter att upprörda Trumpanhängare stormade kongressen och fem människor miste livet. Ytterligare en person, en polis, uppges ha tagit livet av sig till följd av händelsen.
Voteringen, som väntas vid 21-tiden, om det fyrasidiga åtalet föregås av en debatt.
– Vi attackerades av terrorister, men den här gången hade terroristerna radikaliserats här i USA. Vad värre är, de radikaliserades av presidenten som medvetet ljög till sina anhängare att valet var stulet och sedan sade till dem att komma till (Washington) DC, var de skulle protestera och mot vem de skulle rikta sin ilska, sade Judy Chu, demokrat från Kalifornien, enligt CNN.
"Mörkaste dagen"
Enligt Judy Chu måste Trump hållas ansvarig och åtalas:
– Han är för farlig för att få stanna kvar.
Republikanen Tom Cole från Oklahoma tryckte å sin sida på vikten av att finna en väg fram mot läkning av det uppslitande såret i amerikansk politik.
– I stället rör sig representanthuset i en oberäknelig riktning i en stympad process som inte ger ledamöterna tid att begrunda allvaret i tillvägagångssättet, sade han enligt BBC.
Ett åtal kommer att fortsätta att vidga den politiska sprickan, varnade Cole som samtidigt kallade den våldsamma stormningen den mörkaste dagen under hans tid som väljarrepresentant.
Får grönt ljus
Att riksrättsåtalet kommer att godkännas är ställt bortom allt tvivel; det räcker med enkel majoritet och Demokraterna har majoriteten i kammaren.
Lägg därtill att minst fem republikaner sagt att de tänker rösta ja, enligt Fox News. Men frågan väcker starka känslor.
– Alla presidenter gör misstag. . . men att skynda fram ett riksrättsåtal så här får allvarliga konsekvenser, säger Kalifornienrepublikanen Devin Nunes, som är emot processen, till Fox News.
Trump själv kallar skeendet för en fortsättning på ”häxjakten” i landet och varnar för att den kommer att så split, enligt medier.
Talet före attacken
Senast republikanen Trump ställdes inför riksrätt var i december 2019. Då anklagades han för att ha försökt pressa Ukrainas ledning att gräva fram oegentligheter om den nu tillträdande demokratiske presidenten Joe Bidens son.
Nu anklagas Trump för anstiftan till uppror, bland annat med hänvisning till det tal han höll kort innan hans anhängare stormade Kapitolium.
Men att presidenten, bara dagar innan han lämnar Vita huset, skulle fällas ser i nuläget inte särskilt troligt ut.
När representanthuset godkänt riksrättsåtalet går det vidare till senaten, som agerar domstol och avgör om Trump är skyldig eller inte. För att Trump ska fällas krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för, vilket innebär att minst 17 republikaner måste gå emot partiets president – om alla är på plats.
Måste byta sida
Vid den förra processen röstade enbart en republikansk senator, Mitt Romney, för fällande dom. Men nu kan det vara annorlunda. Tidningen The New York Times har publicerat uppgifter om att partiets mäktige majoritetsledare Mitch McConnell skulle vara för riksrätten. Frågan är om han i sådana fall kan övertyga tillräckligt många partikamrater om den linjen?
Frågan är minst sagt komplex. Lägg därtill att senaten i nuläget har uppehåll i arbetet fram till den 19 januari, vilket är dagen innan Biden tillträder och Trump avgår.
Det kan verka märkligt att dra en president som har så kort tid kvar inför riksrätt, men åtgärden kan ha mer än symbolisk betydelse. Senaten kan enligt grundlagen nämligen rösta för att den anklagade i framtiden inte får inneha en folkvald position eller åtnjuta vissa pensioner.
Avstår 25:e tillägget
I representanthuset har Republikanernas tredje högst rankade ledamot, Liz Cheney, meddelat att hon är för riksrättsåtalet.
”En president i USA har aldrig gjort sig skyldig till ett större förräderi”, säger Cheney i ett uttalande med hänvisning till Trumpanhängarnas attack mot kongressen.
Bland övriga republikaner som stödjer den linjen finns John Katko från New York, Adam Kinzinger, en känd Trumpkritiker från Illinois, och Fred Upton från Michigan.
Representanthuset har också manat vicepresident Mike Pence och regeringen att avsätta presidenten genom det 25:e författningstillägget, som kan användas om en president anses vara oförmögen att sköta sitt ämbete.
Men enligt Pence är det inte aktuellt.
”Jag tror inte att en sådan åtgärd ligger i vår nations intresse eller är förenlig med vår konstitution,” skriver Pence enligt nyhetsbyrån AFP i ett brev till Demokraternas ledare i representanthuset, talman Nancy Pelosi.
Bakgrund: Att avsätta en president
Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.
Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.
Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren.
För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.
Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
