L-ledaren Nyamko Sabuni kräver att regeringen drar tillbaka de migrationsförslag som ska göra det lättare att få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Annars kan januarisamarbetet hotas. Men statsminister Stefan Löfven säger bestämt nej.
En ny konflikt har blossat upp om migrationspolitiken. Nu inom samarbetet mellan de fyra januaripartierna.
På en pressträff efter riksdagens partiledardebatt säger statsminister Stefan Löfven att regeringen inte tänker dra tillbaka några migrationsförslag efter Liberalernas krav.
– Svaret är nej, vi har arbetat fram förslagen av en anledning, säger Löfven.
– Det är klart att vi vill gå vidare med de förslag vi har tagit fram.
Svår balans i regeringen
Efter många om och men lyckades Socialdemokraterna och Miljöpartiet i höstas enas om att skicka Migrationskommitténs betänkande på remiss. Det skedde efter att MP fått in några tillägg till kommitténs förslag, bland annat ett förslag om en ny humanitär skyddsgrund.
Förslaget har precis varit ute på remissrunda och Migrationsverket påpekar i sitt svar att förslaget kan komma att omfatta så många människor att det inte längre går att tala om ett undantag.
Nyamko Sabuni kräver nu att förslagen dras tillbaka. Hon menar att de kan leda till ökad invandring och ökade kostnader. Därmed påverkar de budgetsamarbetet som regeringen har med C och L.
– Vi vill inte medverka till en budget där den här utgiftsposten finns med, säger Sabuni till TT.
– Om statsministern tycker att det är viktigt med den här generösa migrationen, som innebär ökade kostnader, då måste han också hitta ett annat underlag för budgetsamarbetet.
Krav från L
Sabuni räknar med att regeringen respekterar budgetsamarbetet och att förslaget inte finns med när proposition presenteras i vår. Vad som händer om regeringen ändå går vidare med förslaget vill hon återkomma till.
TT: Men är frågan så viktig för er att den är värd att lämna januarisamarbetet för?
– Budget är en helhet, och om vi ska acceptera att S har utgifter som vi inte håller med om, så är frågan varför vi bidrar till en sådan budget, svarar Sabuni.
Migrationsminister Morgan Johansson tycker att tilläggsförslaget om humanitära skäl är en ”väldigt, väldigt liten fråga”, och står fast vid att det ska fungera som en ventil.
– De som kritiserar det här gör en höna av en fjäder. De blåser upp en liten undantagsbestämmelse och försöker göra det till en huvudfråga, säger Johansson till TT.
Ska förtydliga
Han framhåller i stället att migrationspaketet i sin helhet kommer att innebära en stram migrationspolitik med bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.
Migrationsverkets kritik ser han mer som att de efterlyser förtydliganden om när undantaget ska gälla.
– Vi kommer att göra förtydliganden i beredningsprocessen, säger han.
Siktet är inställt på att presentera en lagrådsremiss och proposition i april.
Morgan Johansson anser att Liberalerna spelar ett högt spel om de hoppar av januariavtalet för denna fråga.
– Om januariavtalet överges har vi i praktiken en stor politisk kris. Jag tycker att man bör tänka igenom detta noga innan man ställer så mycket på spel för en så pass begränsad fråga, säger Johansson.
Vill inte förhandla
De åtta riksdagspartierna i Migrationskommittén lyckades inte enas om ett helhetsförslag, utan betänkandet innehåller förslag med hoppande majoriteter. S står bakom samtliga 26 förslag, MP endast tre.
I betänkandet finns ett förslag om humanitär skyddsgrund för synnerligen ömmande omständigheter, vilket L står bakom. Men i tilläggsförslaget har det ändrats till särskilt ömmande omständigheter, vilket inte är ett lika stramt villkor för att få permanent uppehållstillstånd.
Nyamko Sabuni är inte beredd att förhandla om tilläggsförslagen inom januarisamarbetet. Hon vill ha en bred förankring om migrationspolitiken, då räcker det inte att fyra partier är överens, anser hon.
Centerpartiet har hittills varit positivt till förslaget om en ny humanitär grund och ser det som en som en ny chans för vissa ensamkommande utan asylskäl att få stanna.
Fakta: Migrationskommitténs förslag och tilläggen
Bara kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd (PUT) vid första beslutet.
De som får skydd som flykting ska få uppehållstillstånd för tre år. Det kan förlängas med två år
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år.
Alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd för 13 månader. Det kan förlängas med två år.
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år och en månad.
Vandels-, försörjnings, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för PUT. Möjlighet att göra undantag från kraven ska finnas.
Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening.
Undantag från försörjningskrav görs om ansökan lämnas in inom tre månader efter att skydd beviljats.
Möjlighet finns att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
S och MP har dessutom kommit överens om dessa kompletteringar:
Möjlighet till uppehållstillstånd för en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. En förutsättning är att förhållandet har etablerats redan i hemlandet. Enligt regeringen kan hbtq-flyktingar omfattas.
Justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen när det gäller undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar.
Uppmjukning av migrationskommitténs förslag om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, till särskilt ömmande för barn och vissa vuxna.Omständigheter kan vara att det uppstått anknytning till Sverige, studier eller lång tid med tillfälliga uppehållstillstånd.
Samtliga förslag är tänkta att införas den 20 juli 2021, då den tillfälliga asyl- och utlänningslag som Sverige haft efter flyktingkrisen 2015 ska ersättas.
Källa: Regeringskansliet
