Internetanvändning i Sverige är hög i internationella jämförelser men inte alla har internet. ”Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället, däribland de allra äldsta. Det behövs också mycket fortbildning för att kunna ta del av dagens samhällstjänster”, säger Jannike Tillå, Internetstiftelsen.
I rapporten Svenskarna och internet beskrivs det från Internetstiftelsen ”en tydlig coronaeffekt” genom att en procent blev nya internetanvändare under pandemin. De flesta är 76 år eller äldre.
– Men en miljon använder inte internet, primärt de allra äldsta, personer med funktionsnedsättning och invandrare. En faktor som spelar in för våra medlemmar är att inköp av teknik kostar pengar, säger Christina Tallberg, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO.
Särskilt äldre kvinnor som lever ensamma har ofta låga pensioner och då prioriteras teknik bort, enligt henne.
– Detta är en djupt demokratisk fråga för i dag hänvisas vi alltmer till hemsidor och appar för att boka tid på vårdcentraler, betala räkningar och nu socialt umgänge. Är man inte digital, kommer man utanför.
Behövs kunskapshöjning
Enligt rapporten står de äldsta för den största delen av dem som har börjat använda internet under pandemin.
För många har sociala medier och videosamtal varit ett sätt att undgå social isolering, enligt Christina Tallberg. Hon säger att det finns ett behov av PRO:s studiecirklar om teknik, som inte kan sättas igång förrän restriktioner släpper.
– Vi behöver bättre förutsättningar för att utbilda fler. För många äldre fungerar det bättre att äldre utbildar i lugn och ro för yngre har en tendens att vara så snabba. Studiecirklar handlar inte bara om att lära utan det utvecklas ofta vänskaper.
Jannike Tillå är kommunikationschef på Internetstiftelsen, som årligen tar fram rapporten. Hon säger att 96–97 procent i Sverige använder internet.
– Vi ser att gapet mellan dem som är digitala och inte sakta minskar. Under pandemin noterar vi till exempel ett lyft för användningen bland äldre men det handlar inte bara om att använda internet utan att göra det på ett säkert, medvetet och källkritiskt sätt. De flesta användare har inte den helheten, säger hon.
Ökad oro för övervakning
Jannike Tillå säger att de kunskapsinsatser som görs av till exempel myndigheten PTS och organisationer som Internetstiftelsen inte är tillräckliga.
– Mycket mer satsningar på fortbildning behövs. Det finns också likartade insatser på olika håll och det skulle tjänas på mer samordning mellan organisationer, näringslivet och myndigheter.
En annan aspekt i rapporten är den ökande oron över att få sin integritet kränkt av storföretag. Under tredje kvartalet 2020 uppgav nästan hälften av internetanvändarna att de känner sig övervakade.
– Det finns en mängd anledningar till att oron ökar men en är större medvetenhet om risken för läckta uppgifter, som uppmärksammats i medier till exempel Cambridge Analytica och Vårdguiden. Många inser att det som kan hända kopplat till vad vi gör på nätet inte längre är något abstrakt, säger hon.
