I Belgrad bor barn på flykt på gatan, trots att vintern i den serbiska huvudstaden kan vara både kall och hård. Många av dem är rädda för polis och myndigheter och vill istället för att registrera sig som asylsökande i landet fortsätta mot EU så snart de kan.
Belgrad har varit en plats där flyktingar och migranter samlats ända sedan den stora flyktingvågen till Europa 2015. Men mycket få vill stanna i landet. Den tyska tidningen Deutsche Welle besökte nyligen Belgrad. Där träffade de ensamkommande barn mellan 11 och 17 år gamla som berättade om att de planerar att fortsätta sin resa vidare till EU, via den kroatiska eller ungerska gränsen. En del har redan försökt.
– I Kroatien stal polisen min mobiltelefon och skickade mig tillbaka, säger Sherkat, en av de minderåriga som DW pratar med.
Sherkat säger till tidningen att han sover i en övergiven byggnad nära bussterminalen. Flera andra ungdomar har liknande berättelser, de saknar madrasser och sover på en bit plast direkt på kalla och smutsiga golv.
Smugglarnätverk är i allra högsta grad fortfarande närvarande så som under den stora flyktingvågen, enligt en studie som Rädda barnen har gjort längs med Balkanrutten. Ofta börjar det med en kontakt redan i hemlandet, varpå lokala smugglare tar över land för land. Många barn utnyttjas, ibland också sexuellt, men få talar om någonting för föräldrar och släkt som är kvar i hemlandet. Ofta skickas den äldsta sonen till Europa med förhoppningen om att han ska lyckas där.
Vill inte bo i officiella läger
För de flyktingar och migranter som inte registrerar sig hos de serbiska myndigheterna finns ingen hjälp att få, förutom från små gräsrotsorganisationer. Många undviker att göra det, dels av rädsla för myndigheterna men också för att man inte avser att stanna i Serbien. Bogdan Krasic som jobbar på Rädda barnen i Serbien känner väl till resonemanget.
– De här barnen är på väg till andra länder, de vill inte stanna i Serbien. En del barn bor i officiella läger för asylsökande, men många lever utanför lägersystemet. Det är inte enkelt att hjälpa de här unga människorna som inte registrerar sig (som asylsökande). De vill fortsätta till Västeuropa och undvika organisationer och polis, säger Bogdan Krasic till DW.
Statistiken kan indikera varför så många väljer att inte registrera sig som asylsökande hos de serbiska myndigheterna: fram till i oktober 2020 hade 30 personer beviljats skydd i landet det året, enligt UNHCR. När de här personerna anlände framgår inte, men att det var 2020 eller 2019 är långt ifrån säkert. 2019 beviljades 26 personer skydd, medan 54 personer fick avslag på sina ansökningar.
Av de som uttrycker en första önskan om att söka asyl, vilket är vad som krävs för att få bo i ett av landets flyktingläger, är det få som fullföljer sin ansökan. Det kan bero på att man lämnat landet under tiden, eller att man helt enkelt inte tror att det finns någon möjlighet till skydd. Under 2019 gjorde 252 personer en fullständig asylansökan i Serbien.
