Rasism, mellanförskap och biologisk mångfald är några av de begrepp som är extra intressanta för Syres nya krönikör Paula “vardagsrasismen” Dahlberg. Vi har ställt några frågor till henne för att lära känna henne lite bättre.
Vem är du? Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är en 34 år gammal trebarnsmorsa som bor ute i skogen i Småland ihop med make och en hund. På många sätt i dag väldigt Svensson men med ett aningen mer udda förflutet. Glad för det mesta, en social introvert som älskar människor men i lagom doser.
Du är en av Sveriges mest profilerade bloggare när det gäller “vardagsrasism” och driver bloggen vardagsrasismen med tillhörande sociala medier-konton under samma namn. Vad betyder “vardagsrasism” för dig och varför engagerar det dig?
– Vardagsrasism är i min mening det svenska begreppet som i engelskan motsvaras av ”mikroagressioner”. Det vill säga en form av rasism som är mer subtil och svår att sätta fingret på. Jag brinner för frågan just för att den annars så lätt smiter under radarn. Den där grova rasismen som sker är enklare att upptäcka för vem som helst och också lättare att ta avstånd ifrån jämfört vardagsrasismen som många gärna vill förminska med att någon haft en dålig dag eller att det bara var slump.
Du skriver också en del om biologisk mångfald och mellanförskap. Vilka andra ämnen intresserar dig?
– Typ alla? Jag har otroligt svårt att begränsa mig eftersom min absoluta hjärtefråga är intersektionalitet (som min första krönika såklart handlade om) och då gäller det ju att kunna se många olika perspektiv. Men jag skriver mycket om feministiska perspektiv på prostitution och om att vara transperson utifrån egna erfarenheter.
Vad gör du på fritiden?
– Är med min familj, motionerar hunden, så mycket olika former av handarbeten som möjligt! Gärna i kombination med att lyssna eller se på dokumentärer av alla de slag.
