Försvaret har hävdat att Assange gjort ett journalistiskt arbete och att han förföljs av USA av politiska skäl, sedan Wikileaks avslöjat missförhållanden och övergrepp begångna av USA:s militär.

Domaren Vanessa Baraitser i domstolskomplexet Old Bailey i London avvisar visserligen de flesta av Assanges argument mot utlämning – men betonar att 49-åringen fått diagnosen depression och nu är så skör att risken för att han tar sitt liv är för stor.

Föll i gråt

– Ställd inför nästan total isolering är jag övertygad om att försiktighetsåtgärderna (som USA planerar) inte kommer att förhindra att herr Assange begår självmord, säger Baraitser enligt medier som följer överläggningarna via länk.

Assange baddade sin panna när beslutet lästes upp. Fästmön Stella Morris föll i gråt, och omfamnades i rättssalen av Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Men detta innebär inte att processen är över, långt därifrån. Beslutet kan överklagas, först till den högre instansen High Court, sedan Storbritanniens högsta domstol och kanske Europadomstolen. Därmed kan avgörandet dröja flera år – om inte USA:s nye president Joe Biden, som en del spekulerar i, ser till att anklagelserna mot Assange dras tillbaka.

Kan släppas?

Biden tillträder dock inte än på några veckor, och Assanges advokat Edward Fitzgerald säger till medier utanför domstolen att USA:s justitiedepartement väntas överklaga inom kort.

Fitzgerald tillägger att förhoppningen är att Assange ska kunna släppas i väntan på det slutgiltiga avgörandet. Hittills har han hållits i brittiskt häkte, men det är där han successivt har mått så mycket sämre att domare Baraitser byggde sitt beslut på hans hälsotillstånd.

Assanges jurister vill ha lite tid på sig att förbereda en begäran om frisläppande mot borgen, så ett sådant beslut i Old Bailey väntas först på onsdag, enligt Fitzgerald.

Fakta: Julian Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras.

2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.

2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.