Det finns gott om forskning som har intresserat sig för familjen ur olika perspektiv, ofta sociologiska eller ekonomiska. Däremot är forskning på familjer med samkönade par inte lika vanligt, och det var en av anledningarna till att forskarna Marie Evertsson och Katarina Boye vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, valde lesbiska par och deras familjebildning som föremål för sin studie: Vilka faktorer spelar in för om kvinnorna skaffar barn, och för vem som bär barnet eller barnen?

Precis som för heterosexuella par har inkomst och utbildning betydelse för om och när lesbiska par väljer att skaffa barn. Vem av kvinnorna som bär barnet verkar dock avgöras av andra faktorer. Enligt ekonomiska teorier förväntas den som har lägst inkomst fokusera på hem och barn. Det gör det extra intressant att studera lesbiska par ur det här perspektivet, resonerade forskarna.

– Eftersom arbets- och omsorgsfördelning handlar ganska mycket om skillnader i resurser mellan kvinnor och män är det svårt att rent statistiskt skilja på vad som beror på att man har olika typer av jobb, olika typer av utbildning och framför allt olika inkomst och vad som är socialt kön eller genus. Men om vi studerar samkönade par har vi i mångt och mycket ”plockat bort” genus, även om det kanske inte riktigt är så enkelt, säger Katarina Boye, docent i sociologi.

Karriär eller barn?

Evertsson och Boye har gjort en så kallad kvantitativ studie, det vill säga använt sig en av en stor mängd registerdata vilket gör att man kan anta att resultaten är representativa. Studien omfattar 3335 par som ingått registrerat partnerskap eller gift sig mellan 1995 och 2016, och de har analyserat vilka av paren som efter detta skaffat barn. Efter år 2005, då lesbiska par fick tillgång till assisterad befruktning vid svenska kliniker, steg andelen registrerade partners med barn avsevärt. En fördel med studien är att paren kan följas under en längre tid, säger Marie Evertsson, professor i sociologi.

– Vi kan titta på hur det sett ut innan de får barn och vi kan se att till exempel högre utbildning eller inkomst hänger samman med beslutet att skaffa barn. Och vi kan också jämföra inom paret, spelar det någon roll hur fördelningen i inkomst ser ut för vem som bär barnet?

Å ena sidan väntade sig forskarna att det skulle kunna fungera som de vanligaste teorierna förutspår, att den som för stunden har en svagare position på arbetsmarknaden ska vara den som bär barnet och därmed också tar den längsta föräldraledigheten. Men också det motsatta var en möjlighet:

– Man kan ha ett mer långsiktigt ekonomiskt perspektiv där man snarare tänker sig att den som redan har gjort lite karriär, kommit upp i lön och har en stabil position på arbetsmarknaden kan kosta på sig att vara gravid. Och så kanske man låter den andra partnern bära det andra barnet istället, när den personen har kommit lite längre i karriären, säger Katarina Boye.

Större valfrihet med liten inkomstskillnad

Forskarna studerade alltså både vilka som får ett första barn, men också vilka som får ett andra barn och huruvida man då turas om. Och det långsiktiga perspektivet verkar vara mer aktuellt när det gäller lesbiska par.

– Har man en lite högre utbildning så tenderar man att turas om att föda barnen. Men vi ser inga andra samband med inkomst, utan inkomst och utbildning hänger fram för allt ihop med vilka par som skaffar barn över huvud taget, säger Katarina Boye.

Eftersom inkomstglappet är litet mellan kvinnorna i de analyserade paren är det svårt att säga hur stor betydelse inkomsten egentligen har, fortsätter Marie Evertsson.

– Men det finns inget som indikerar att det spelar stor roll. Å andra sidan kanske det inte behöver spela så stor roll, eftersom vi vet att de med något högre inkomster oftare skaffar barn och de har nog ofta råd att vara hemma båda två och turas om.

Även om det verkar vara något vanligare att det är par med högre inkomst- och utbildningsnivå som skaffar barn, så är det inte något som direkt särskiljer gruppen lesbiska från heterosexuella i det avseendet. De flesta skaffar barn när de har nått en hyfsad position på arbetsmarknaden och kan få en rimlig föräldrapenning till exempel, säger Katarina Boye. Däremot är situationen annorlunda när det gäller barn nummer två. I Sverige ges subventioner för att skaffa ett första barn, men inte för ett andra.

– Om de vill ha ett andra barn måste de betala eller fixa det privat. Så det kanske också gör att det är ännu viktigare i de här paren att ha en hyfsad inkomst, om man tänker turas om att bära barnen och vill ha dem med inte alltför stort mellanrum.

Genus svårtestat

Skillnader uppstår i högre grad när man tittar på föräldraledighet, vilket Marie Evertsson och Katarina Boye har gjort i en tidigare studie

– Det är så svårt att koppla isär de två. När vi började analysera hur paren hade fördelat föräldraledigheten så kom hela tiden frågan tillbaka till, men vem bär barnet då? Det är kanske redan där som de bestämmer hur de ska fördela föräldraledigheten, för den som bär är ofta hemma och ammar. I den studien ser vi ju att de delar mer lika än heterosexuella par, men att den biologiska mamman ändå är hemma längst, säger Marie Evertsson.

I heterosexuella par där mannen ofta tjänar mer än kvinnan och det är kvinnan som bär barnet och ammar är det svårt att dra isär och testa vad genus och kön har för betydelse. Istället får man titta på andra konstellationer.

– Då är lesbiska par en grupp, adoptivföräldrar är en annan. Där är det intressant att se, när mamman inte behöver amma eller hämta sig från en förlossning, hur gör man då? säger Marie Evertsson.

Delad upplevelse

För att bättre förstå människors bakomliggande incitament krävs förstås också andra typer av studier, och i ett annat av Marie Evertssons projekt intervjuas lesbiska par om deras funderingar kring barnen. Vad får en till exempel att vilja skaffa ett andra barn trots att det kan bli mer kostsamt och komplicerat?

– Det handlar mycket om att det är något man vill dela. Det har både med paren att göra, att de är förmodat mest jämställda, men också den svenska kontexten: det finns mycket fokus på delat föräldraskap, att det är viktigt att vara hemma med barn. Tvåbarnsnormen som finns i Sverige tror jag delvis är kopplad till att man tycker det är bra med två barn och det kanske finns en föreställning om att man blir bortskämd när man är ensam, men här får vi ytterligare en dimension av jämlikhet, den att man vill ha samma upplevelse, många vill i alla fall kanske uppleva det här med att vara gravid, tror Marie Evertsson.

I andra undersökningar som har studerat heterosexuella och lesbiska par där de försökt göra paren så lika varandra som möjligt gällande utbildning och inkomst, så har man sett att det ändå blir ett större inkomstgap i heterosexuella par än i lesbiska efter att de skaffat barn. Om kvinnorna i ett lesbiskt par bär varsitt barn är sannolikheten större att föräldraledigheten på sikt jämnar ut sig, och med det även eventuella inkomstskillnader. Det är alltså snarare ett långsiktigt perspektiv som påverkar besluten och som tycks leda till en mer jämlik fördelning av föräldraskapet hos lesbiska par.