Studien, som har genomförts av Linköpings och Stockholms universitet, grundar sig på nyårslöften avlagda vid årsskiftet 2017/2018, från totalt 1066 testpersoner.

Testpersonerna som initialt delades in i tre olika grupper fick under året olika mycket stöd och följdes upp varje månad. Detta för att ta reda på om man lyckades bättre med att hålla sitt löfte om man fick mer stöd. Det visade sig dock att just stödet inte hade så stor betydelse för utgången. Däremot upptäckte man att formuleringen på nyårslöftet var av stor betydelse för slutresultatet.

Lättare att hålla ett löfte om man börjat med något

De testpersoner som lyckades bäst med att hålla sina nyårslöften var nämligen de som hade lovat att börja med någonting eller införa något nytt i sina liv. De nyårslöften som baserades på motsatsen, det vill säga att sluta med eller undvika något, visade sig vara mycket svårare att hålla.

Det skulle alltså kunna vara möjligt att uppnå bättre resultat med sitt nyårslöfte genom att omformulera det.

– Inom många områden kan en omformulering absolut fungera. Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger ”jag ska äta frukt flera gånger om dagen”. Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet ”jag ska sluta röka”, något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger Per Carlbring, professor vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande om studien.

Här kan du ta del av studien: På svenska: ”Hur väl håller vi våra nyårslöften? En randomiserad kontrollgruppsstudie med tolvmånadersuppföljning”