Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Samtidigt står flera länder i Afrika på randen till en svältkatastrof, kriget i Syrien fortsätter skörda offer och utvecklingen i Afghanistan förvärras.
FNs flyktingorgan anger att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar. Alltmedan EU skärper sin yttre och inre gränskontroll, och stramar åt asyllagarna. Vilken migrationspolitik vill vi då driva i framtiden? I Sverige? I EU? Hur möter vi nya utmaningar inom migrationen?
i detta seminarium diskuterades dagens politik och visioner om framtida migration. Medverkade gjorde Viktor Banke, jurist, Madelaine Seidlitz, Amnesty, jurist. Annette Rosengren, FARR, författare, Carlos Rojas, analyschef på SwAnnaars eden Research och författare. Moderator var Manijeh Mehdiyar, sociolog och krönikör i Syre.
Manijeh Mehdiyar inledde diskussionen genom att återkoppla till kolonialism och hur vi agerat historiskt.
– Vi har så klart skuld i att den här situationen uppstår i mellanöstern. Det är viktigt att ha med sig de här perspektiven, sa Carlos Rojas.
Han menade att vi behöver göra frågan mer komplex men samtidigt mer enkel.
– Vi har två val: att öppna oss för dem som flyr eller att stänga oss för dem som flyr.
Båda valen ger konsekvenser påpekade han. Om vi väljer att öppna kommer det att krävas av oss att vi gör en ansträngning för att få det att klaffa. Om vi stänger behöver vi lära oss att leva med att vi lämnar folk som behöver skydd utanför.
Det pratades också om att det är viktigt att se människor som resurser, inte som belastning. Vi behöver prata mer om vad vi vinner på att människor kommer hit menade Annette Rosengren, FARR.
– Människor som kommer är ofta en resurs, vi också behöver en arbetskraftsinvandring.
Hon beklagar att EUs asylpolitik är att sluta sig mer och mer, och att den här modellen sprider sig.
Ett annat spår i diskussionen var att politiker gör sådant som vinns val men också att de i denna fråga misstolkar opinionen.
– Det finns en övertro på att gå mot restriktivitet och politikerna undervärderar en mer genrös inriktning, menade Victor Banke.
Han tror att det berör på den svåra situationen hösten 2015 och på den negativa publiciteten kring ensamkommande barn och unga.
Nu kommer lite förslag för att hjälpa just denna grupp men samtidigt men ingen pratar om till exempel amnesti.
– De tror helt enkelt inte att det skulle ”flyga”. Men det blir konstigt när man pratar på ett sätt men agerar annorlunda.
