FN:s arbetsmarknadsorgan ILO har jämfört lönerna i 49 länder för att se om det finns några skillnader mellan migranter och infödda arbetare. Det visade sig att migranter tjänar i snitt 13 procent minde i höginkomstländer. I vissa länder som Cypern tjänar de 42 procent mindre i timlön medan länder som Finland, låg i andra delen av skalan på 11 procent.

De senaste fem åren har skillnaderna i löner mellan migranter och infödda ökat. Dessutom har situationen påverkats i nästan alla undersökta länder av coronapandemin, enligt rapporten.

– Migrantarbetare drabbas ofta av orättvis behandling på arbetsmarknaden vad det gäller löner, tillgång till vidareutbildning, arbetsvillkor, trygghetssystem och facklig representation. Trots att de har en fundamental betydelse för många länders ekonomier. De bör inte behandlas som andraklassens medborgare, säger Michelle Leighton, chef för ILO:s avdelning för arbetsmigration, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att migrantarbetare tjänar mindre än sina infödda kollegor och att de ofta tar jobb som inte motsvarar deras utbildning. Många höginkomstländer har svårt att matcha migrantarbetarnas nivå av utbildning med de arbeten de erbjuds. 

Vad det gäller låg- och mellaninkomstländer är situationen den omvända. Där tar migrantarbetarna ofta arbeten för högutbildade och tjänar mer än de infödda.

Kvinnor tjänar mindre

Kvinnliga migrantarbetare diskrimineras dubbelt vad det gäller löner, dels som migranter och dels som kvinna. Lönegapet till manliga infödda och kvinnliga migrantarbetare inom samma yrke beräknas vara drygt 16 procent. Mellan infödda män och kvinnliga migrantarbetare är det runt 21 procent.

Yrken där kvinnor är överrepresenterade, som inom hushållsarbete och vård och omsorg, är glappet mellan migrantarbetare och infödda närmare 20 procent.