En av framgångsfaktorerna bakom basinkomsten i Maricá, Brasilien, är att den ges ut i lokal valuta. Det gynnar lokalsamhället. Nu påbörjas ett forskningsprojekt som undersöker om lokala valutor kan göra konsumtionen mer hållbar – även i Sverige.
Maricá med över 12 procent medan snittet i Rio låg på en halv procent, enligt tidningen El País. En orsak kan vara att basinkomsten ges i lokal valuta. För Maricá är en sovstad. De flesta arbetar i Rio, en timmes bussfärd därifrån och konsumerar därför mest saker i storstaden. Men tack vare den lokala valutan stannar pengarna från basinkomsten på orten.
Maricá är inte ensamt om att ha lokala valutor. Bara i Brasilien finns över hundra lokala valutor. I Afrika finns exempel på lokala valutor som gynnar den lokala handeln, i Göteborg fanns ett tag valutan ”majorerna” som bara gick att använda i stadsdelen Majorna och i Bristol, Storbritannien, finns fortfarande Bristol pounds kvar även om den lever en tynande tillvaro.
Nu ska forskare i bland annat Sverige och Brasilien dra igång ett forskningsprojekt för att undersöka vilka valutor som finns och effekterna av dem.
– Vi vill tänka rätt så djärvt och prova nya sätt att tänka kring ekonomi och pengar, säger Alexander Paulsson, forskare vid Lunds universitet som deltar i det nystartade forskningsprojektet.
Lokal handel
Han menar att lokala valutor skulle kunna bidra till en mer miljövänlig konsumtion eftersom människor då börjar handla lokalt istället för att köpa varor som fraktas över halva världen. Särskilt om valutan ges i basinkomst som enbart går att använda på orten, eller i vissa butiker som är certifierade för att bara sälja varor som är miljömässigt eller socialt hållbara.
I Brasilien är dock intresset för miljö mindre, enligt Eduardo Henrique Diniz, professor vid Escola de Adminstração i São Paulo, som samarbetar i forskningsprojektet.
Miljöansvar
Gemenskapsbankerna i landet, se föregående artikel, gynnar främst social hållbarhet, men han tror att en del har som krav att endast låta restauranger och butiker hantera valutan om de ser till att ta hand om miljön i närområdet. I varje fall ser han en framtid för lokala valutor. Detta på grund av digitaliseringen.
– Hanteringen av e-valutor har låga kostnader och innebär direkt kontroll, du kan se vad pengarna används till, säger han.
För sju år sedan var inte en enda av de lokala valutorna i Brasiliens digital, enligt Eduardo Henrique Diniz, utan alla gavs ut som mynt och sedlar. Men den tekniska utvecklingen har lett till att valutan nu finns på kontokort eller i mobilappar.
Att landet, på grund av reformen Bolsa família, har en databas med alla personer som är fattiga underlättar också för att överföra pengarna till dem som har behov av det.
