Basinkomsten i Maricá, Brasilien, gör att Patricia Reis kan köpa bättre mat till sina barn. Och hennes mamma och svärmor får råd med mediciner. Särskilt nu under pandemin har pengarna varit extremt värdefulla. Mumbuca-kortet räddar liv”, säger Patricia Reis, över whatsapp från Brasilien.
Mumbuca-kortet – det är så befolkningen i Maricá kallar basinkomsten. För pengarna hamnar på ett kontokort från Banco Mumbuca varje månad och är i den lokala valutan mumbuca.
Under de första åren som staden började dela ut extra pengar till fattiga hushåll gick det bara att handla med kortet i vissa mataffärer och i apotek. Men i dag är över 8 000 företag anslutna till mumbuca-kortet, samtidigt som de också hanterar den nationella valutan real.
Patricia Reis minns fortfarande första dagen som hon beviljades kortet år 2017.
– Jag kände mig jätteglad! Eftersom det bara gick att använda i vissa mataffärer på den tiden firade jag genom att handla snacks, säger hon med ett leende över Whatsapp.
Tvingades stänga
Pengarna har betytt mycket, särskilt nu under coronapandemin. Hon är nagelskulptör och i vanliga fall försörjer hon sig genom att ha en manikyrsalong i sitt hem. Men nu har hon varit tvungen att hålla stängt eftersom hennes femårige son hör till en riskgrupp. Samtidigt har hennes man en osäker inkomst. Han jobbar på byggen, men har ingen fast tjänst utan får bara tillfälliga jobb då och då.
Men basinkomsten ger inte bara mat på bordet. För hennes mamma och svärmor är de extra pengarna också helt nödvändiga eftersom de behöver köpa dyra mediciner som de inte kan få genom den offentliga vården i Brasilien.
Även innan coronapandemin har basinkomsten gjort att Patricia Reis känt sig mer ”hel”, som hon säger. När barnen ber henne köpa något behöver hon inte alltid längre säga nej, hon har råd med kläder, leksaker och bättre kvalitet på maten till barnen. Dessutom har hon haft råd till en del små renoveringar av huset, som att lägga nytt golv.
Krångligt
Det enda negativa hon har att säga om mumbuca-kortet är att det var krångligt att beviljas det. Hon behövde gå fram och tillbaka med papper och intyg, hela tiden var det något nytt som fattades. Men efter att hon väl beviljats kortet sker inga fler kontroller.
Patricia Reis tror att det kan finnas en del som har rätt till kortet men inte lyckas bevisa det. Trots det byråkratiska krånglet har hon aldrig hört någon tala illa om mumbuca-kortet.
– Inte ens bland dem som inte har lyckats eller kan registrera sig, säger Patricia Reis.
Läs även Här har basinkomst införts permanent Syre 11/12-2020.
Här finns också basinkomst
Alaska, USA
1982 införde delstaten Alaska en sorts basinkomst. Alla invånare i delstaten får en del av vinsterna som staten gör på naturtillgångarna i området. En analys från universitetet i Alaska visar att basinkomsten minskade fattigdomen med upp till 20 procent, rapporterar Vox.
Summan som läggs på basinkomst är dock lägre än i Maricá. Där ligger basinkomsten på 4,5 procent av BNP per capita, medan den i Alaska ligger på 1,5–3 procent, enligt en artikel i Boston Review. Basinkomsten går dessutom att överleva på Maricá, särskilt i kombination med pengar från Bolsa família, medan basinkomsten i Alaska är lägre i relation till vad saker kostar där.
Basinkomsten varierar bland annat på grund av oljepriset och börsen. Tidigare har basinkomsten legat på runt 2 000 dollar om året, men förra året sänktes det till 1 200 dollar och i år blev det en ytterligare sänkning till 992 dollar (drygt 8 400 kronor) per år som delades ut i somras, enligt Alaska’s News source.
Iran
Ända sedan 2011 får runt 90 procent av den iranska hushållen en basinkomst på ungefär 1,5 dollar per dag. Den infördes istället för att staten subventionerade mat och andra varor. Kritiker trodde att folk skulle börja arbeta mindre efter att basinkomsten infördes, men en studie av ekonomerna Djavad Salehi-Isfahani och Mohammad H. Mostafavi-Dehzooei visar tvärtom att sysselsättningen ökade. Basinkomsten finansieras liksom i Alaska och Maricá av olja och andra naturresurser. Kostnaden för basinkomsten landar på ungefär 15 procent av BNP per capita, enligt boken Exploring the basic income guarantee.
Kenya med flera
Flera pilotprojekt pågår i världen just nu. Det mest omfattande genomförs i Kenya av den ideella organisationen Give directly. I studien, som påbörjades år 2017 och ska pågå under 12 år, deltar nästan 15 000 hushåll. En fjärdedel av deltagarna får 75 cent (drygt sex kronor) per dag, och forskarna ska utvärdera effekterna av att få basinkomsten under hela perioden, jämfört med att under bara två år få en klumpsumma eller inga pengar alls. Under coronapandemin klarade sig basinkomstmottagarna bättre ekonomiskt och psykiskt än de utan basinkomst, men forskarna menar att basinkomsten inte räckte fullt ut som stöd under en så massiv kris, särskilt inte för dem som startat egna företag.
I USA pågår även sex pilotprojekt med basinkomst för specifika målgrupper och i bland annat Tyskland påbörjas en pilotstudie nästa år.
