DEBATT Den trettonde december är en dag som majoriteten av befolkningen i Sverige förknippar med Lucia. För oss i Djurrättsalliansen är den här dagen extra speciell av en helt annan orsak – den markerar nämligen årsdagen då de tre aporna Bacill, Bacillusk och Baloo, som hade utnyttjats i djurförsök inuti laboratoriet på Karolinska Institutet i Solna, äntligen fick lämna den mardrömslika verkligheten bakom sig.
Bacill, Bacillusk och Baloo föddes i slutet av 2001 på en ökänd uppfödning i Israel. När de närmade sig två års ålder transporterades de till Karolinska institutet där de utnyttjades i djurförsök i många år. När vi i Djurrättsalliansen fick information om att aporna troligtvis skulle dödas inledde vi i augusti 2009 en kampanj där vi vädjade till Karolinska Institutet att låta aporna leva och omplaceras till en djurfristad i England som specialiserat sig på att ta hand om apor. Kampanjen lyckades och på Luciaaftons morgon samma år befann sig de tre aporna Bacill, Bacillusk och Baloo på ett flygplan bort från laboratoriet på väg till djurfristaden. Detta var och är den första gången i historien som försöksapor lämnat detta laboratorium vid liv med syfte att få leva resten av sina liv i trygghet och kärlek.
Nu kämpar vi i Djurrättsalliansen för att Bacill, Bacillusk och Baloo ska få sällskap av fem andra apor, som vi anser är goda kandidater för Karolinska Institutet att ”pensionera”. Deras namn är Nanuq, Fox, Lynx, Hyena och Grizzly – de är fjorton år gamla och därmed de äldsta aporna som befinner sig inne på laboratoriet där de har hållits instängda och testats på i elva års tid.
Bacill, Bacillusk och Baloo är levande bevis på att det går att ge försöksdjur en andra chans. Vi i Djurrättsalliansen och många i befolkningen vädjar nu till Karolinska institutet att ta sitt förnuft till fånga och låta de fem aporna omplaceras. Laboratoriet i fråga är det enda i hela Norden som fortfarande använder apor i djurförsök och vår namninsamling för att stoppa primatförsöken i Sverige har snart uppnått 35 000 underskrifter, och siffran fortsätter att växa. Det visar på att många är emot att apor plågas i djurförsök.
Tänk dig att under hela ditt liv aldrig någonsin ha haft rätten till ditt eget liv. Att du stängts in i en trång bur i en stimulansfattig miljö och att din kropp utnyttjats och plågats. Det är så apornas verklighet ser ut inne på laboratoriet. Genom att läsa några utdrag ur de fem apornas journaler från Karolinska institutet kan vi få en liten inblick i vad de går igenom: ”Har fått sårskador på höger fot, ben, arm och hand”, ”sytt i pannan 14 stygn”, ”lite problem med luftvägen”, ”kräks”, ”extremt stressad, puls 236 slag/minuten”, ”har en böld på ländryggen och ett nytt sår på svansen”, ”sår som vätskar och varar på höger armbåge, vill inte stödja på armen”, ”3 cm långt sår på insidan av höger armbåge”, ”har sårskador: huvud (på hjässan), svans, öppet sår, höger kind, bortsliten nagel”.
Och detta ger trots allt inte en heltäckande bild av alla de hemskheter som aporna utsätts för på andra sidan av de stängda dörrarna in till Karolinska Institutets laboratorium.
Att utsätta apor för djurförsök enbart på grund av att de tillhör en annan art är förkastligt. Vi skulle inte acceptera att detta gjordes mot människor mot deras vilja och samma kriterier bör gälla alla andra djur då de, precis som vi, är levande och kännande varelser.
En apa vill inte tillbringa hela sitt liv inne i ett laboratorium. Vi i Djurrättsalliansen har nu länge försökt få Karolinska institutet att gå med på vårt önskemål, utan resultat. Vi vädjar återigen till dem för att de ska låta oss omplacera Nanuq, Fox, Lynx, Hyena och Grizzly till den djurfristad som vi framgångsrikt omplacerade Bacill, Bacillusk och Baloo till för elva år sedan. Att omplacera apor från detta laboratoriet har gjorts förut – och det går att göra igen. Vi är redo och djurfristaden är redo – nu väntar vi bara på att Karolinska institutet ska säga ja.
