Boris Johnson är på plats i Bryssel när framtiden efter brexit ska avgöras vid ett middagsmöte på EU-kommissionen. En uppgörelse är långt ifrån given.
Nästan exakt klockan 20 på onsdagskvällen klev Storbritanniens premiärminister Boris Johnson in till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel.
Utan kommentarer poserade duon för fotograferna innan de vandrade in till det middagsmöte som kan bli helt avgörande för vilka relationer som ska gälla mellan EU och Storbritannien från den 1 januari.
På spel står frågan om det ska bli ett omfattande handels- och samarbetsavtal eller om de ekonomiska relationerna tills vidare ska följa enligt WTO:s regler, med allehanda tullar och kvoter.
"Hård brexit"
Efter en uppgörelse i tisdags om hur de praktiska gränsfrågorna kring Nordirland ska hanteras framöver rådde optimism om ett gott stämningsläge.
Ändå varnas för att allt fortfarande kan landa i det som kallas för en ”hård brexit”, utan avtal mellan London och Bryssel.
Inför det brittiska parlamentets underhus har Johnson själv fortsatt kallat EU:s krav för hårda.
– Sådana villkor skulle inte någon premiärminister i det här landet kunna acceptera, sade Johnson inför avresan till Bryssel, syftande på såväl fiskerättigheter som frågan om huruvida brittiska regler behöver vara kompatibla med regler inom EU.
Tre huvudfrågor
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har samtidigt markerat att EU inte går med på vad som helst.
– Om det ställs villkor från den brittiska sidan som vi inte kan acceptera så är vi redo att fortsätta på spåret utan en överenskommelse, sade Merkel till den tyska förbundsdagen, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Oenighet i tre frågor har länge varit det som förhindrat en uppgörelse. Det handlar om vem som ska få fiska hur mycket i brittiska vatten, hur man ska garantera att företag i EU och Storbritannien kan konkurrera på lika villkor och hur och var framtida tvister ska lösas.
Försöker lite till?
Onsdagskvällens middag tros kunna resultera i tre olika varianter:
Mest sannolikt är att von der Leyen och Johnson kan enas om att det trots allt är värt att försöka förhandla lite till, hjälpt av nya kompromisser eller tolkningar av vad som krävs. Då kan chefsförhandlarna Michel Barnier och David Frost få en sista chans på sig under de närmaste dagarna och helgen.
Ett annat alternativ är att parterna helt sonika konstaterar att oenigheten är för stor. I så fall väntar införandet av diverse nödåtgärder för att lindra situationen genom att exempelvis säkra tillstånd för flygtrafiken. Därefter lär det dröja ett bra tag in på 2021 innan förhandlingar om begränsade avtal kan komma i gång.
Minst troligt är att von der Leyen och Johnson redan nu kan skaka hand på en preliminär uppgörelse – även om det naturligtvis inte är omöjligt.
Fakta: Kampen efter brexit
Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år och deltar efter det inte längre i exempelvis ministerrådsmöten eller i EU-parlamentet.
Samtidigt gäller särskilda övergångsregler fram till den 31 december i år för att underlätta för företag och allmänhet att anpassa sig.
Under större delen av 2020 har förhandlingar pågått i hopp om att få till ett omfattande avtal för att reglera handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari. Samtalen har dock störts av både coronapandemin och stor oenighet i tunga frågor.
De största motsättningarna gäller frågan om rättvisa produktionsvillkor.
Storbritannien vill ha fri tillgång till EU:s inre marknad, men vill inte automatiskt behöva följa EU:s olika regler. EU-sidan är samtidigt orolig för att det skulle kunna innebära att brittiska produkter tillåts konkurrera med hjälp av exempelvis lägre miljökrav eller enklare produktionsvillkor.
