Riksdagen väntas i nästa vecka besluta om att i ett tillkännagivande uppmana regeringen att ha en Natooption i Sveriges säkerhetspolitiska linje.

Bakom förslaget står Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Centern (C), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD).

C:s utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren understryker att det inte handlar om att Sverige nu ska ansöka om Natomedlemskap.

– Det handlar om att vi ska agera säkerhetspolitiskt och militärt så att vi har den möjligheten. Dörren öppnas, men vi kliver inte in, säger hon.

M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark anser att en Natooption är en viktig signal till omvärlden om att Natomedlemskap finns i Sveriges säkerhetspolitiska ”verktygslåda.”

– Att det är upp till Sverige och att vi självständigt och oberoende fattar beslut om detta, säger han.

Wallmark uppger också att en Natooption är bra när det försvarspolitiska samarbetet med Finland ska fördjupas alltmer.

– Då är det bra att vi har en synkroniserad och koordinerad linje, säger han.

TT: Så att man kan gå med i Nato samtidigt?

– Det innebär bland annat det och framförallt att man markerar att vi gör detta, om vi så önskar, säger Wallmark.

Finland har haft en uttalad Natooption i sin säkerhetspolitik sedan 90-talet.

Fortfarande motståndare

Det finns fortfarande en majoritet mot Natomedlemskap i riksdagen. M, KD, C och L vill att Sverige ska gå med i Nato. Men SD är motståndare till Natomedlemskap.

– Vi säger klart och tydligt nej. Vi har inte ändrat uppfattning, säger SD:s försvarspolitiske talesperson Roger Richtoff.

Orsaken till att SD stödjer uppmaningen till regeringen om en Natooption är att man anser att det underlättar ett fördjupat försvarssamarbete med Finland.

– Vi vill ingå försvarsförbund med Finland, säger Richtoff.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) har en Natooption ingen betydelse för det svensk-finska samarbetet.

– Det enda det här bidrar till är att skapa en viss osäkerhet kring var Sverige står, säger han.

Upprör regeringen

De fem partiernas agerande upprör regeringen. Utrikesminister Ann Linde (S) varnar för att de signaler som skickas till omvärlden är negativa för Sveriges säkerhet.

– Sådana här plötsliga förändringar som baserats på ganska svaga majoriteter, det är inte bra. Det riskerar att leda till nya förändringar om majoriteten ändras, säger hon.

– Det skapar osäkerhet. Det undergräver den svenska säkerhetspolitikens trovärdighet. Därför har vi alltid fattat säkerhetspolitiska beslut i brett samförstånd.

Riksdagens kammare fattar beslut om tillkännagivandet i nästa vecka.

– Jag tycker att riksdagens partier noga bör överväga konsekvenserna av att rösta för tillkännagivandet, säger utrikesministern.

Linde understryker att det är regeringen som fastställer Sveriges säkerhetspolitiska linje i regeringsförklaringar och utrikesdeklarationer. Nuvarande linje kommer att ligga fast.

– Regeringen är övertygad om att den militära alliansfriheten tjänar Sverige väl och bidrar till säkerheten i norra Europa, säger Linde.

Men M:s Hans Wallmark vill ha någon typ av ”kvittens” på att regeringen lyssnar på riksdagens uppmaning.