Den får inte kallas Magnitskij-lag – men det är i alla fall vad den innebär. Ett nytt sanktionssystem ska göra det lättare för EU att straffa människorättsbrott över hela världen.
Ramverket för EU:s nya globala människorättssanktioner spikades som planerat av medlemsländernas utrikesministrar på måndagen.
Systemet har flitigt kallats för en Magnitskij-lag, syftandes på den lagstiftning som infördes i USA 2012 för att straffa personer som ansågs inblandade i hur den ryske advokaten Sergej Magnitskij avled under högst oklara omständigheter i ett fängelse i Moskva 2009.
Inom EU har dock både tjänstemän och politiker försökt undvika namnet Magnitskij för att inte ytterligare peka finger mot just Ryssland.
Frysta konton
Tanken med sanktionssystemet är att kunna införa visumförbud och frysa eventuella tillgångar i EU för personer som ”är ansvariga för, varit inblandade i eller kopplade till allvarliga människorättsövergrepp över hela världen”.
Hittills har EU endast kunnat införa sanktioner som varit specifikt inriktade på vissa konflikter eller problemområden, som exempelvis krigen i Syrien och östra Ukraina.
Återstår att se vem eller vilka som blir först på den nya sanktionslistan.
– Det vill jag inte spekulera om. Men bara att EU nu har en möjlighet att lägga sanktioner på människorättsbrott är ett stort steg framåt, säger utrikesminister Ann Linde (S) efter mötet.
Väntar på Biden
Måndagens möte ägnades annars till stor del åt relationerna till USA efter valet av Joe Biden till ny president.
– Alla tror att man kommer att ha ett närmare samarbete med den nya administrationen. Det fanns ett stort intresse av att fördjupa kontakterna med USA, säger Linde.
Parallellt pågår en diskussion om hur EU ska stärka sin ”strategiska autonomi” – en fråga som tolkas helt olika i olika EU-länder.
– Det är bra om EU kan stärka sin kompetens och sin resiliens och bli bättre på saker och ting. Men det är inte bra om det innebär att man ser det som protektionism. Den här frågan är verkligen inte genomdiskuterad och det finns fortfarande många olika synpunkter bland medlemsländerna, konstaterar Ann Linde.
Fakta: Sergej Magnitskij
USA:s så kallade Magnitskijlag infördes 2012 sedan den ryske advokaten och skatterevisorn Sergej Magnitskij tre år tidigare avlidit vid 37 års ålder i ett ryskt häkte, anklagad för förskingring. Magnitskij hade gripits medan han själv utredde misstänkt korruption och stora skattebedrägerier i Ryssland,
Enligt ryska myndigheter avled Magnitskij av en hjärtattack. Kritiker och anhöriga anser att han dog i sviterna av misshandel och utebliven vård.
Inledningsvis medförde Magnitskijlagen i USA att 18 utpekade ryska tjänstemän drabbades av inreseförbud och frysning av sina eventuella tillgångar i USA. Senare har systemet utvidgats till att gälla korruption och brott mot mänskliga rättigheter även i andra länder.
Bland de nu listade finns exempelvis flera saudier som utpekats för delaktighet i mordet på journalisten Jamal Khashoggi, en rad folkmordsanklagade militärchefer i Myanmar (Burma) samt även den ryska delrepubliken Tjetjeniens omstridde ledare Ramzan Kadyrov.
Motsvarigheter till Magnitskijlagen i USA har även införts i en rad andra länder runt om i världen.
