Förra veckan skrev jag om medieprojektet Bulletin och hur det av sina grundare beskrivs som något opolitiskt, okontroversiellt, vilket det uppenbarligen inte är. En Syreläsare hörde av sig och påpekade att även Syre är ett politiskt projekt. Han ser en risk i ett polariserat medielandskap och skulle vilja se medier som är mer neutrala. Så det inte blir som i USA.

Ett år med stort fokus på amerikansk politik har gett många av oss inblick i USA:s medielandskap, som inte har den tyngdpunkt i en “neutral” mittfåra som vi är vana vid. Visst finns det till exempel en public service-kanal som ger ett sakligt intryck, men framför allt finns det en flora av politiska medier som rapporterar, kommenterar och tycker till, ofta i en personlig ton och utan att skilja rapportering och åsikter åt.

Fox, Breitbart och de andra högerkanalerna tycks röra sig i en annan värld än exempelvis liberala MSNBC. Fox och Breitbart låter trumpianer i röda Maga-mössor representera folket, och i skrivande stund toppar Breitbart sina nyheter med en upprörd rapport om att en demokratisk senator – som även är präst – hänvisar till Bibeln när han argumenterar för fri abort.

Samtidigt toppar MSNBC med att Trump lämnar både pandemin och ekonomin åt deras öden för att bråka om valresultatet samt en rubrik om att hans advokat Rudy Giuliani är inlagd på sjukhus med covid-19. Jag ser ingenting som båda överhuvudtaget tycker är värt att berätta om.

I Sverige har de flesta av de stora medierna ungefär samma rubriker. November i år var den varmaste någonsin, Helsingborg är hårt drabbat av covid-19, vårdtiderna för coronapatienter i intensivvården minskar, Danmark stänger ner. Vi rör oss i ungefär samma värld.

Sedan finns det nyhetsmedier med ett mer nischat urval. Socialistiska ETC toppar med att AP-fonderna fortsätter att investera i fossila bränslen, sverigedemokratiska Samnytt rapporterar om ”tvångsintegration” i Filipstad (ett försök att minska segregeringen i skolan). Syre berättar förstås om den varma novembermånaden och att Danmark stänger ner, men också om en folkomröstning om flygplatsen i Västerås och om ett pantsystem för hämtmat. För att ge en snabb ögonblicksbild av några olika nyhetsflöden.

Men vad är neutralt? Synen på det skiftar, i Sverige, i världen, i USA. I själva verket finns det alltid en vinkel. Den som berättar står alltid någonstans och iakttar det som händer. Sammanhanget i det som berättas kommer någonstans ifrån. Ta till exempel Rudy Giulianis sjukdom – även om man bara berättar vilken temp han hade har man därmed sagt att detta av någon anledning är intressant. Till exempel med tanke på vilken roll hans uppdragsgivare spelar i pandemins USA.

Visst är Syre ett projekt som lever och verkar med värderingar i grunden. Syre skiljer mellan nyheter och åsikter – ”årets november är den varmaste någonsin” är en nyhet, ”vi måste sluta flyga” är en åsikt. Artikeln om en folkomröstning om en eventuell stängning av Västerås flygplats är en nyhet som kanske finns med just för att Syres redaktion ser flygning som något problematiskt.

Vi behöver se att vi befinner oss i en gemensam värld, men vi behöver också sammanhang, röda trådar, ja, vinklar. Och vi behöver ta del av andra människors tankar och åsikter om det som händer och vad som borde göras.

När Greta Thunberg i söndags fick vara chefredaktör för en dag på DN gjorde det somliga upprörda. Argument som ”då borde alla slags aktivister få vara chefredaktörer på DN” och ”detta är journalistikens död” hördes i sociala medier. Men journalistik handlar inte om att inte ta ställning. DN tar ställning i klimatfrågorna, även om det inte går så djupt att de tackar nej till en stor annons från BMW. Det gör inte tidningen opålitlig som nyhetsmedium, såvida man inte anser att klimatförnekande har med verkligheten att göra.

Idén med neutrala medier är även problematisk på ett annat sätt. När det vi uppfattar som neutralitet rör sig i en flyttbar mittfåra är det lätt att bli blind, lätt att glömma att en del av det som framstår som extremt i dag var okontroversiellt i går och vice versa.

Så problemet med Bulletin är inte att den kommer att ha en tydlig politisk inriktning. Inte ens att det kommer att bli en inriktning som jag ogillar. Problemet är att dess blivande redaktörer framställer sin högerkonservativa agenda som en neutral mittfåra.