På dagarna forskar han på Chalmers i vilka politiska styrmedel samhället ska sätta in för att hantera klimathotet, och på kvällarna åker han land och rike runt för att sprida klimatevangeliet i skidkulturen. Möt Johnn Andersson, en av grundarna bakom organisationen Protect our winters (POW).
Vi möts i Göteborgs nya mötesplats för de som har kombinationsintresset miljö- och utomhussporter – butiken Tracks recycle vid Chapmans torg. Där ska Johnn Andersson (35) strax föreläsa om POW och budskapet som de försöker trumma in i den svenska skidkulturen: Att skid- och brädåkare ska minska sitt klimatavtryck och sprida berättelsen om detta.
– Vi ser en stor potential i berättelsen vi har som snösportare. Det är en enkel berättelse som konkretiserar klimatutmaningen och berör människors vardag och känslor. Vintern som fenomen är hotad. Berättelsen blir ett kraftfullt pedagogiskt verktyg, beskriver han.
Tillsammans med Johan Ahlgren tog han organisationen till Sverige. Här är det främst en gräsrotsbaserad organisation med omkring 2500 ”supporters” medan den i USA har 6-7 anställda och arbetar mer som en Lobbyorganisation. Det var snowboard-proffset Jeremy Jones som drog igång POW för omkring 10 år sedan.
– Vi växer så det knakar och finns idag i alla länder där det finns skidkultur, säger Johnn stolt.
Det är knappast någon slump att det blev just en förening som arbetar med skidkultur och klimat som han engagerade sig i.
– Mitt liv kretsar kring två saker: klimatutmaningen och skidåkningen, och en stackars flickvän som får stå ut med det här, tillägger han och skrattar.
– Jag har alltid sedan unga barnsben varit politiskt engagerad och diskuterat samhällsproblem. Fram till att jag fyllde 25 år var det mest sociala frågor men sedan började det handla mer om miljö. Jag studerade ett masterprogram om hållbar utveckling på Chalmers där jag nu doktorerar. Samtidigt växte min kärlek till skidåkning och berg allt starkare.
Växande klimatintresse i skidvärlden
Vi sitter i en soffa mitt i butiken bland begagnade skidor och skaljackor – ett klassiskt ”häng” som hör skidkulturen till. Ju närmare klockslaget då Johnn ska föreläsa desto fler människor trillar det in. Han beskriver engagemanget för klimatfrågor i skidkulturen som växande. Det har skett ett uppvaknande.
– Det är väldigt kul att se! Man kan såklart alltid önska sig ett större engagemang, men jämfört med för några få år sedan då ingen pratade om klimat överhuvudtaget har det hänt mycket. Nu ser vi till exempel de stora skidtidningarna skriver om frågorna från nya infallsvinklar i nästan varje nummer. Det är en ganska bra indikator.
Och det är på tiden, för även om just denna vinter har varit ovanligt vit, så är den långsiktiga trenden tydlig.
– Vintrarna blir kortare, varmare och blötare. Det har redan börjat hända och det kommer att fortsätta. Men vi har väldigt mycket att vinna på att klara av omställningen i tid. Det är en jättestor skillnad på 4 graders uppvärmning och på 1,5 grader.
Sverige som skidland hotat
Under föreläsningen visar han upp data som visar hur snötäcket i de vanligaste skidorterna påverkas av de två scenarierna. Vid 4 graders uppvärmning till år 2090 kan Sälen helt försvinna som skidort med 0-30 skiddagar per år, även Åre är hotat med 30-60 skiddagar/år jämfört med 120-150 dagar/år vid 1,5 dagars uppvärmning. Men ångesten för en skrämmande framtid bör inte vara den främsta drivkraften menar Johnn.
– Vi behöver prata om riktning, inte var vi befinner oss. Vi är fast i ett samhälle som är beroende av fossila bränslen och ohållbara processer. Vi får inte fastna i en ångest i det, vi kan inte lägga allt på våra axlar. Vi måste däremot sträva efter att hela tiden bli bättre. Kan man få människor att ta små steg i rätt riktning skapar det ringar på vattnet. Om man säger nej till en flygresa tar det inte länge förrän man säger nej till fler, en vegetariskt måltid leder till en annan. För att inte tala om när vi börjar prata om det med vänner och bekanta.
Vad är ditt bästa klimatsmarta snöresetips?
– Ta tåget upp till Riksgränsen. Där är det bara att klicka turbindningarna och traska upp för berget. Det är unikt i Skandinavien – att vi kan ta tåget till foten av berget på så många platser.
– Mitt liv har blivit bättre sedan jag började minska mitt klimatavtryck. Jag har fått ett mindre trångt förråd, jag gillar att åka tåg och vegetarisk mat är nyttigare, exemplifierar han.
