Wai Wai Nu är själv rohingyer och kommer från Myanmar. När hon var 18 år gammal, 2005, fängslades hon tillsammans med sin pappa, som tidigare valts in i Burmas parlament. De släpptes 2012.För närvarande är Wai Wai Nu verksam vid centret för folkmordsprevention vid US Holocaust Museum.

I dag säger Wai Wai Nu att tiden i fängelset fick henne att inse hur viktig kampen för mänskliga rättigheter är – och hur viktigt det är att ha mål att sträva mot.

– Många av de andra unga kvinnorna jag pratade med i fängelset var omedvetna om hur korrumperat det politiska systemet var. Men jag hade en vision, och kände att jag kunde hjälpa dem att ha drömmar att sträva efter.

I dag är det många kvinnor och aktivister som slåss för ett värdigt liv och för mänskliga rättigheter som inspireras av Wai Wai Nu. Hon har fått flera utmärkelser och har även utpekats som en framtida ledare av både BBC och Time Magazine.

Men enligt henne själv kommer det största erkännandet från hennes egen folkgrupp.

– Vid sidan av alla andra utmaningar har jag även ställts inför de patriarkala värderingar som finns bland mitt eget folk, och till en början fanns det knappt några kvinnor på ledande positioner. Numera upplever jag en annan acceptans, och jag är stolt över att ha lyckats bryta det mönstret.

Jag lyckades bekämpa en del av de fördomar och den islamofobi som riktas mot min folkgrupp.

Rohingyerna är extremt marginaliserade från det övriga samhället i Myanmar och anses vara en av världens mest förföljda folkgrupper. Wai Wai Nu betonar hur viktigt det är att försöka överbrygga klyftorna i hemlandet.

– Jag talar flytande burmesiska och växte upp i en stad, och jag tror att jag har lyckats bekämpa en del av de fördomar och den islamofobi som riktas mot min folkgrupp, som betraktas som helt främmande av så många, säger hon.
Wai Wai Nu säger att rohingyerna haft en viktig roll i landets historia, och att det är viktigt att lyfta fram detta.

Fängslade kvinnor dubbelt bestraffade

Under fängelsetiden insåg hon också att många av de kvinnliga medfångarna utsattes för dubbla bestraffningar, eftersom många av dem inte välkomnades tillbaka av sina familjer efter avtjänat  fängelsestraff. De flesta tvingas i stället helt börja om sina liv efter tiden i fängelset, något som blir särskilt svårt då många av dem kommer från mycket fattiga förhållanden.
Det var ett av skälen till att hon efter frisläppandet grundade Women’s Peace Network, en organisation som driver olika sociala program i Myanmar.

Under de senaste tio åren har en demokratiseringsprocess pågått i Myanmar. Förhoppningarna var stora då demokratiledaren Aung San Suu Kyis parti Nationella förbundet för demokrati vann det val som hölls i landet 2015.
Men sedan dess har den nya ledningen utsatts för mycket hård internationell kritik, inte minst efter att en mycket brutal militäroffensiv genomfördes i delstaten Rakhine 2017. Den ledde till att många hundratusentals rohingyer tvingades fly över gränsen till Bangladesh, där de sedan dess varit bosatta i överfulla flyktingläger.

Wai Wai Nu är mycket kritisk mot de länder som hon menar stöttar Myanmars ledning eftersom det gynnar dem själva, geopolitiskt eller ekonomiskt. Detta samtidigt som övergreppen mot rohingyerna fortsätter.

– När vi talar om demokrati så måste vi se till att allas mänskliga rättigheter skyddas. Men i Myanmar har staten marginaliserat en hel folkgrupp och militären har utnyttjat demokratiprocessen till att bibehålla sin makt. Att acceptera och hylla detta som en lyckosam övergång mot demokrati innebär att man belönar en stat som inte ens har uppnått de grundläggande demokratiska kriterierna, slår hon fast.